CHAPTER 4

I will miss you, even though I do not want to admit it, not even to myself

Jag öppnade ytterdörren till vår lilla lägenhet och tog ett djupt andetag. Mamma var hemma, hon var mamma ledig för Alexandra, som var precis 1. Jag smög förbi öppningen till köket igen, utan att komma undan.
- Mercedes, nu måste du hjälpa mig en liten stund, Christopher, du med. Jag hade märkt att Chris kommit upp bakom mig och nu stod och betraktade mamma med irriterad min.
- Men jag har lovat grabbarna att logga in.. började han, men hans röst dog ut när han såg mammas stränga blick.
- Okej, jag hjälper dig, jag höll upp händerna i en gest som betydde ' jag ger mig ' innan han gick fram till mamma och tog Alexandra på sin högra höft.
- Mercedes, du kan ta Emma med vagnen en runda, blir det okej? Jag nickade och suckade innan jag gick fram till Emma som stod ostadigt på golvet, med sina knubbiga händer om en stol.
- Emma, viskade jag, nu ska vi gå ut och gå, vill du det? Jag älskade mina småsyskon, visst gjorde jag, men det kunde bli lite irriterande ibland, med så många.
Emma var 2, med ljus gyllenbrun hy och bruna lockar som hängde ner till axlarna. Hon tog tag om mitt finger med sina små knubbiga fingrar och jag hann ta upp henne i min famn innan hon tappade balansen och föll. Jag skrattade till och kysste henne mjukt på kinden innan jag gick ut till hallen med Emma på min axel.
- Var är vagnen? frågade jag medans jag drog på Emma sin lilla kofta. Det var varmt ute, i alla fall hyffsat.
- Där den brukar vara. Ni kan föresten köpa lite mjölk och bröd när ni ändå är ute, pengar finns på hyllan. Jag nickade till och mumlade ett kort okej innan jag drog på Emma sina små skor och öppnade dörren ut till trappuppgången. Jag drog åt mig pengarna och knycklade ner de i fickan innan jag bar upp Emma och började gå ner till första våning, där vagnen alltid stod.

-

Dörrklockan klingade när jag öppnade dörren in till den lilla affären. Emma kollade upp på mig och mumlade något som kunde tydas som 'godis', jag skrattade till och skakade på huvudet.
- Nej, Emma, inget godis. Hon nickade entusiastiskt.
- Vi får se, mumlade jag och kollade ut genom fönstret som vette ut mot vägen, där vi också ställt barnvagnen. Inte på vägen då, men en bit utanför vägen. Den stod kvar.
Vi gick egenom affären mot mjölken. När vi hittat allt jag ville ha bar jag upp Emma på höften och gick mot kassan där Emma fick välja ut en lite chokladbit. När vi äntligen kommit ut öppnade jag chokladbiten och lät Emma sitta och tugga på den påvägen hem.

-

Jag la mig ner i sängen. Försökte blunda. Försökte avskärma allt annat, verkligheten. Försökte ignorera det faktum att Moshe varit otrogen mot mig, och ignorerat det, hela dagen.
Han hade ljugit om hur det gick till.
Vi hade varit ihop i mer än ett år. Jag fattade inte hur han kunde göra såhär mot mig. Jag kollade mot mobilen som låg på nattyxbordet. Den gamla uppfällbara mobilen jag hade, jag trivdes med den. Men saknade ändå att inte ha iphone, jag visste inte riktigt om man kunde sakna något man aldrig testat på.
Men om man kunde det, gjorde jag det. Jag tog tag om mobilen med min hand och tryckte upp ett nytt meddelande, jag skrev sedan;
' Betyder ett år inget för dig? '
Uttryckslöst, precis som jag ville ha det. Som om jag inte brydde mig, även fast jag försökte hålla tårarna inne.
Jag hade en person kvar nu, och han var inte ens en person.
Det var en häst. Jag hade ridit han när jag var klar med att hjälpa mamma. Han hade varit duktig, vi hade ridit dressyr och jag taggade hoppning för morgondagen. Jag älskade att hoppa, mest med Solo, han var bäst på det.
Moshe hade varit med mig i stallet några gånger. Men han hade varit rädd för hästar, och vågade inte gå fram.
Tårarna rann ner för mina kinder. Jag plågade egentligen bara mig själv med dessa tankarna.
Moshe, Moshe, Moshe, Moshe.
Det fanns någon bättre, någon annan som väntade på mig där ute.
Men ju mer jag tänkte på det, ju overkligare kändes det.
Som om det var en ouppnålig dröm.

-

Min hjärna somnade, men huvudet var fortfarande vacket och spelade upp minnen.
Minnen från mig och Moshe.
När vi existerade, tillsammans. 


 

Pluttigt kapitel :( Jag vet :( Ska va med kompis imorgon, men ska försöka få ihop ett längre kapitel än detta!

Snart kommer JUSTEEEEEN IN :D 

Världens fulaste kollage oxå, aja :( 

KOMMENTERA ÄNDÅ :D OM NI VILL HA MER! DET BLIR BÄTTRE! HAR MASSA IDEER!

 




Kommentarer
Postat av: Ewweh

Bilderna spelar engentligen ingen roll, Menmen roligare med dem, de som är bäst är ju texten right? Btw grymt bra kapitel :D meeR!

2012-08-21 @ 22:53:26
URL: http://justbiebzz.blogg.se
Postat av: Emilia

Meer jätte bra :)

2012-08-22 @ 08:44:32
Postat av: Emelie

Jätte bra! <3

2012-08-22 @ 17:01:13
URL: http://bieberrstorys.blogg.se
Postat av: julia

meer :D

2012-08-22 @ 17:12:43
Postat av: Anonym

MERMERMERMER! :D

2012-08-22 @ 21:36:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!