Previously:

- Ähh, inget, sa jag och lutade mig mot honom, jag tryckte mina läppar mot hans och han besvarade kyssen snabbt. Han avslutade kyssen efter en liten stund och kollade djupt in i mina ögon.

- Jag älskar dina ögon, sa han, jag bröt ögonkontakten, rodnade och fnissade till.

- Du är så söt när du rodnar! sa han och och jag kollade in i hans ögon igen. Jag lutade mig fram mot honom och omfamnade han i en lång kram. Jag la huvudet på hans axel och han drog in mitt hårs doft.

-

bild

-

SAPP:

Jag gick försiktigt ut ur hissen men droppet på ena sidan och Justin på andra. Justin gick rätt nära mig och hade en hand runt min midja. Sjukhuset hade meddelat alla på sjukhuset att Justin Bieber var här, så att ingen skulle få helt panik och störta på honom. Frågan var om det funkade. Justin hade därimot sagt att han kunde skriva autografer ifall de ville ha.

Vi var påväg till ett 'uppehållsrum', fast för sjuka personer då, så det fanns tv, data och lite andra liknande saker. Justin hade gått dit innan, för att kollade upp vad det fanns. Han sa att det var fint, det fanns blandannat en stor soffa, framför en tv. Justin hade bestämt att vi skulle sätta oss där först, det fanns ju ingen tv på hotellrummet. Alla hotellrum hade förutom mitt, kändes det iallfall som.

JUSTIN:

Jag hade höger armen om Sapps midja, hon trodde att jag hade den där bara för att, men jag hade den där för en anledning. Jag ville inte att hon skulle bli skadad igen. Jag ville inte att hon skulle trilla ihop i smärtor som hon nästan gjort förra gången. Det hade varit hemskt att se henne så. Jag tryckte henne lite närmre mig och hon kollade förvånat upp mot mig. Jag mötte hennes blick. Hon höll hårt i droppstället. Jag bröt ögon kontakten och kollade framför mig. Hon lutade huvudet lite mot min axel och suckade. Jag pussade henne på hjässan och fnissade till lite.

- Jag älskar dig, sa jag när vi precis tog ett steg in i uppehållsrummet, då vi direkt blev påsprungna.

SAPP:

Justin tog tag om min midja hårdare och tryckte mig närmre sig. De var ett antal personer som kom fram med papper och penna mot oss. Justin suckade lågt innan han log ett påklistrat leende.

- Hej, sa han utdraget. Besökarna började säga hej och räcka fram papper. Justin hade hela tiden höger armen om mig. Han skrev autograferna med vänsterhanden, hade han tränat med båda händerna? Det skulle jag ta reda på senare. När alla hade fått varsin autograf, ingen ville, som tur va ha bild. Eller, de ville de säkert, men respekterade att de inte gick, och de förstod väll också att de var mitt fel. Det märktes när en brunett kom fram till oss. Hon hade gröna stora ögon, långt brunt hår, och ett änglalikt leende, hennes korta jeans shorts och ljusroda magtröja tydde på att hon inte var inlaggd på sjukhuset. Hennes kompis var kanske? Hon log stort mot Justin som log tillbaka, henne blick fall på mig några sekunder och uttrycket ändrades direkt, avsky speglades i henne ögon. Yey, tänkte jag ironiskt. Hon kollade tillbaka mot Justin och firade av ett änglalikt leende. För stort.

- Kan jag få en autograf? frågade hon flörtigt. Justin log och nickade.

- Själklart. Tjejen räkte fram en liten bok som var uppslagen på en näst intill nerklottrad sida. Fast bokstäverna stod i snygga rader kunde man knappt urskilja texten. Jag såg en skymt av en autograf, Katy Perry, stod det med snirkliga bokstäver. Jag brukade inte vara avundsjuk på folk, men nu var jag det. Hon stog där och flörtade öppet med Justin, även fast hans arm var tät om min kropp brände det lite. Jag såg att tjejen sneglade lite på Justins arm och fick det där avskyende uttrycket igen.

- Vad heter du då? frågade jag för att komma iväg från mina tankar.

- Allison! halv snäste hon och gick vidare till Justin igen som slängde en blick som betydde 'sorry-för-det-där'. Jag log smått och lutade huvudet mot hans axel. När Allison tog en kort paus pussade Justin mig på hjässan, antagligen som ett förlåt.

Allison ville verkligen inte sluta prata. Jag böjde mig upp mot Justins öra och viskade knappt ohörbart:

- Ska vi gå snart? Han fnissade till. Allison var fullt uppe med att hålla ett föredrag om hennes enastående papparazzi-pappa så Justin kunde viska tillbaka till mig utan att hon lyssnade.

- Hoppas det.

- Jag gillar inte hennes pappa, han verkar skum, viskade jag så tyst jag kunde tillbaka. Där brast det. Justin kunde inte hålla sig för slratt längre. Han brast ut i gapskratt och fick hålla handen för magen för att inte trilla ihop på golvet. Allison kollade förvånat på honom.

- Vad det så kul? Justin skakade på huvudet.

- Nja, jag vet inte, jag fick bara ett skrattanfall, Allison kollade surt på mig, som om det var mitt fel, som det igentligen var. Men det ville jag ju inte erkänna.

___________________________________

Previously:

- Ähh, inget, sa jag och lutade mig mot honom, jag tryckte mina läppar mot hans och han besvarade kyssen snabbt. Han avslutade kyssen efter en liten stund och kollade djupt in i mina ögon.

- Jag älskar dina ögon, sa han, jag bröt ögonkontakten, rodnade och fnissade till.

- Du är så söt när du rodnar! sa han och och jag kollade in i hans ögon igen. Jag lutade mig fram mot honom och omfamnade han i en lång kram. Jag la huvudet på hans axel och han drog in mitt hårs doft.

-

bild kommer imon :D

-

Jag gick försiktigt ut ur hissen men droppet på ena sidan och Justin på andra. Justin gick rätt nära mig och hade en hand runt min midja. Sjukhuset hade meddelat alla på sjukhuset att Justin Bieber var här, så att ingen skulle få helt panik och störta på honom. Frågan var om det funkade. Justin hade därimot sagt att han kunde skriva autografer ifall de ville ha.

Vi var påväg till ett 'uppehållsrum', fast för sjuka personer då, så det fanns tv, data och lite andra liknande saker. Justin hade gått dit innan, för att kollade upp vad det fanns. Han sa att det var fint, det fanns blandannat en stor soffa, framför en tv. Justin hade bestämt att vi skulle sätta oss där först, det fanns ju ingen tv på hotellrummet. Alla hotellrum hade förutom mitt, kändes det iallfall som.

Jag hade höger armen om Sapps midja, hon trodde att jag hade den där bara för att, men jag hade den där för en anledning. Jag ville inte att hon skulle bli skadad igen. Jag ville inte att hon skulle trilla ihop i smärtor som hon nästan gjort förra gången. Det hade varit hemskt att se henne så. Jag tryckte henne lite närmre mig och hon kollade förvånat upp mot mig. Jag mötte hennes blick. Hon höll hårt i droppstället. Jag bröt ögon kontakten och kollade framför mig. Hon lutade huvudet lite mot min axel och suckade. Jag pussade henne på hjässan och fnissade till lite.

- Jag älskar dig, sa jag när vi precis tog ett steg in i uppehållsrummet, då vi direkt blev påsprungna.

Justin tog tag om min midja hårdare och tryckte mig närmre sig. De var ett antal personer som kom fram med papper och penna mot oss. Justin suckade lågt innan han log ett påklistrat leende.

- Hej, sa han utdraget. Besökarna började säga hej och räcka fram papper. Justin hade hela tiden höger armen om mig. Han skrev autograferna med vänsterhanden, hade han tränat med båda händerna? Det skulle jag ta reda på senare. När alla hade fått varsin autograf, ingen ville, som tur va ha bild. Eller, de ville de säkert, men respekterade att de inte gick, och de förstod väll också att de var mitt fel. Det märktes när en brunett kom fram till oss. Hon hade gröna stora ögon, långt brunt hår, och ett änglalikt leende, hennes korta jeans shorts och ljusroda magtröja tydde på att hon inte var inlaggd på sjukhuset. Hennes kompis var kanske? Hon log stort mot Justin som log tillbaka, henne blick fall på mig några sekunder och uttrycket ändrades direkt, avsky speglades i henne ögon. Yey, tänkte jag ironiskt. Hon kollade tillbaka mot Justin och firade av ett änglalikt leende. För stort.

- Kan jag få en autograf? frågade hon flörtigt. Justin log och nickade.

- Själklart. Tjejen räkte fram en liten bok som var uppslagen på en näst intill nerklottrad sida. Fast bokstäverna stod i snygga rader kunde man knappt urskilja texten. Jag såg en skymt av en autograf, Katy Perry, stod det med snirkliga bokstäver. Jag brukade inte vara avundsjuk på folk, men nu var jag det. Hon stog där och flörtade öppet med Justin, även fast hans arm var tät om min kropp brände det lite. Jag såg att tjejen sneglade lite på Justins arm och fick det där avskyende uttrycket igen.

- Vad heter du då? frågade jag för att komma iväg från mina tankar.

- Allison! halv snäste hon och gick vidare till Justin igen som slängde en blick som betydde 'sorry-för-det-där'. Jag log smått och lutade huvudet mot hans axel. När Allison tog en kort paus pussade Justin mig på hjässan, antagligen som ett förlåt.

Allison ville verkligen inte sluta prata. Jag böjde mig upp mot Justins öra och viskade knappt ohörbart:

- Ska vi gå snart? Han fnissade till. Allison var fullt uppe med att hålla ett föredrag om hennes enastående papparazzi-pappa så Justin kunde viska tillbaka till mig utan att hon lyssnade.

- Hoppas det.

- Jag gillar inte hennes pappa, han verkar skum, viskade jag så tyst jag kunde tillbaka. Där brast det. Justin kunde inte hålla sig för slratt längre. Han brast ut i gapskratt och fick hålla handen för magen för att inte trilla ihop på golvet. Allison kollade förvånat på honom.

- Vad det så kul? Justin skakade på huvudet.

- Nja, jag vet inte, jag fick bara ett skrattanfall, Allison kollade surt på mig, som om det var mitt fel, som det igentligen var. Men det ville jag ju inte erkänna.

___________________________________

Får se om nästa kommer imon eller på onsdag, har mkt läxor att gora D':

KOMMENTERA!