Paparazzis - Chapter 19
______________________________
Paparazzis - Chapter 19
________
Previously:
Justin:
- Kan jag hjälpa till Mr Bieber, sa han och jag fnissade till.
- Säg inte till någon att jag och Sapp är, du vet, ihop, eller... Du fattar. Kenny nickade allvarligt.
- Jag lovar.
- Bra. sa jag och gick ut från rummet med ett lätt hejdå. Jag åkte direkt upp till Sapp igen.
-
bild kommer imon ;)
-
Sapp:
En glad Justin ryckte upp dörren precis när jag hunnit dra t-shirten över huvudet. Jag hoppade till och kollade chockat mot dörren. Han trampade av skorna och gick fram till mig.
- Skrämde jag dig? Han blinkade med ena ögat och log snett. Jag nickade. '
- Faktiskt. Han skrattade och kysste mig mjukt på läpparna. Jag skrattade till och besvarade kyssen.
- Vad ska vi göra idag? frågade jag när han avslutat kyssen.
- Shoppa tänkte jag, sa han.
- Ska vi? Han nickade.
- Jag gillar inte att shoppa, sa jag och han skrattade. Han tog tag i min hand och styrde mig mot dörren.
- Kom nu, du kommer älska det! Jag skrattade och drog på mig mina USA converse. Justin hade på sig ett par mörka jeans och en svart t-shirt. I princip lika dan som mig, fast svart. Justin tog tag min hand igen när jag dragit på mig mina skor. Vi gick ut i koridoren och ställde oss i hissen. Den åkte ner till första våning och jag släppte motvilligt Justins hand. Han kollade förvånat på mig men fick sedan en förstående blick.
- Juste, sa han och jag skrattade.
- Japp, han log och hissens dörrar öppnades. Vi gick ut och styrde mot matsalsrummet. Scooter och de andra satt redan där. Plötsligt började jag längta efter Taylor. När vi kom fram till bordet skulle alla precis resa sig upp.
- Oj, vi tänkte precis gå, sa Scooter och kollade på oss. Justin nickade och log snett.
- Det gör inget. Alla reste sig upp och gick iväg, de var Scooter, Pattie, Kenny och någon annan som jag inte visste namnet på. Jag längtade efter Taylor ennu mer när jag såg de alla gå iväg, jag vet inte varför det bara blev så.
- Kenny! Vi behöver sjuts sedan! Vi ska till stan! skrek Justin efter de, Kenny höjde bara upp en hand för att visa att han hörde oss. Justin skrattade lite och kollade på mig igen.
- Så, ska vi äta? Jag nickade och gick och tog så mycket mat som möjligt. Det kändes som om Justin var överallt. Plötsligt stod han bakom mig reda att la armarna om mig, någon annan gång stod han framför redo att kyssa mig. Jag kände blickar i ryggen hela tiden. Snart tog de väll upp kamror också, och började plåta oss. När Justin skulle bre en macka, bredvid mig, började jag mig fram mot hans öra och väste.
- Sluta stalka mig JB, han skrattade och viskade tillbaka.
- Kan inte låta bli, jag skrattade och kollade in i hans ögon, några sekunder för länge. Jag bröt kontakten och tittade ner på min nästan fördig bredde macka. Egentligen kunde man kollade på sina kompisar länge utan att det misstolkades, men det kändes endå konstigt, som om alla pekade ut oss, som om alla förstod. Men när jag sneglade bakom mig såg jag inga blickar. Antingen inbillade jag mig, eller så hade de riktigt bra reflexer.
- Detta känns skumt, sa jag och kollade in i Justins ögon igen, de gjorde mig knäsvaga och jag var riktigt nära på att tappa mackan.
- Vad? viskade han tillbaka och kollade djupt in i mina ögon. Jag bröt ögonkontakten, för att skydda mackan och viskade tillbaka, utan att släppa mackan med blicken.
- Vi har kännt varann i 2 dygn, och vi är redan tillsammas, viskade jag tystare än någonsin, Justin log och nickade.
- Det känns som längre, men jag förstår dig, det känns lite skumt, men det är sant, sa han och ryckte på axlarna. Jag tänkte på vad tjejerna sagt, och en orolig rynka bildades i min panna, sedan viskade jag tillbaka.
- När.. om vi går ut med det, kommer jag få massor av haters då?
- Tjejerna hade rätt, om det mesta, sa han olyckligt och jag stönade till. Vad hade jag väntat mig, jag hade varit ihop med Justin i ca 12 timmar. Jag kanske redan fått haters.
- Vi ska, sa han allvarligt, jag log och nickade. Han log och gick bort mot ett bord och satte sig. Jag följde efter och satte mig ner mittimot. Jag lade handen på bordet och Justin skulle precis lyfta handen och lägga sin på min när jag stoppade honom genom att flytta handen.
- Remember? frågade jag retligt och han suckade surt, men skrattade sedan.
- Jaja mamma, sa han ironiskt.
- Ha-ha tack! sa jag och skrattade. Plötsligt började det smattra utanför hotellet. Det stora fönstret vid matsalen gjorde inte saken bättre. Folk kunde ju kolla in när de ville. Jag satt med ryggen mot kamrorna och hjärtat slog i 180. Jag hade aldrig gillat uppmärksamhet. Aldrig. Jag hatade och fick panikångest av att tillexempel dansa eller prata inför folk, till och med i grupp. Jag började stamma och hacka, säga fel och skratta. Ibland blev jag till och med i chock och sa ingenting. Ingenting alls, bara stod där som ett fån. Justin satt med ansiktet mot kamrorna och försökte äta så gått som det gick. Efter några sekunder i helvetet kom receptionisten och drog ner någon sorts av draperi över fönstret.
- Åh, förlåt, sa det och log ursäktande till Justin. Han log tacksamt tillbaka. Den stora dörren öppnades in till hotellet och smattranden blev högre. Paparazzisarna hade kommit in! Jag kollade snabbt mot Justin innan hela rummet i princip var fullt med paparazzisar. Vissa stod lite på avstånd och försökte få en bra bild, men de flesta tryckte upp kamrorna i ens ansikte och klickade av. Jag såg från sidan Justin resa sig upp, i halvt panik. Paparazzisarna var mest på Justin, men de var inte långt efter med mig. Jag mötte som snabbast Justin blick där jag satt vid bordet. Han lutade sig över bordet och tog ett fast tag om min handled. Jag försökte resa mig upp, det gick sådär, men tillslut kom jag iallafall upp. Jag tog ett långt steg förbi en paparazzi som samtidigt ställde en fråga till mig.
- Är ni mer än ett kompisar-förhållande? Frågan rubbade mitt sinne ur balans. Jag stannade till och sekunden efter hade tryckte från sidan blivit större och jag föll hårt mot stolen Justin suttit på. Det gjorde fruktansvärt ont. Det kändes som om ryggen sprängdes, men det gjorde den såklart inte, för då skulle jag vara död. Paparazzisarna var snabbt framme och böjde sig över mig. Tillslut kunde Justin krångla sig igenom folkmassan som samlats runt mig, när han väl kommit fram drog han upp mig i halvt panik. Det värkte i ryggen, nästan ennu mer än innan, men det kunde ju inte Justin veta. Jag stönade till och kämpade mot tårarna. Han la en hand under mina armar och jag stödde mig på honom. Jag drog in hans doft, försökte göra det diskret, jag vet inte om jag lyckades. Det var som lugnande, för jag märkte att jag blev lugnare av det. Men värken i ryggen var fortfarande lika intensiv. Den vägrade ge med sig. Det kom några receptionister och försökte stoppa paparazzisarna samtidigt som en ung kvinna hjälpte oss in i ett rum som liknade ett kontor. Justin hade fortfarande handen om mig, och jag drog fortfarande in hans doft, på samma sätt som innan, lugnande. Jag stängde ögonen och bestämmde att jag skulle han de stänga. Han satte sig försiktigt ner på något mjukt, förmodligen en soffa, eller säng. Han satte försiktigt ner mig bredvid sig men flyttande mig genast när jag stönade till på samma sätt som innan. Han satte sig i mitt knä igen. Jag lutade mitt huvud mot hans bröst och andades lugnt. Huvudet värkte på ett fruktansvärt vis. Jag visste inte att det kunde göra så ont i huvudet. Fruktansvärt.
___________________________________
______________________________
Paparazzis - Chapter 19
________
Previously:
- Kan jag hjälpa till Mr Bieber, sa han och jag fnissade till.
- Säg inte till någon att jag och Sapp är, du vet, ihop, eller... Du fattar. Kenny nickade allvarligt.
- Jag lovar.
- Bra. sa jag och gick ut från rummet med ett lätt hejdå. Jag åkte direkt upp till Sapp igen.
-
bild kommer imon ;)
-
En glad Justin ryckte upp dörren precis när jag hunnit dra t-shirten över huvudet. Jag hoppade till och kollade chockat mot dörren. Han trampade av skorna och gick fram till mig.
- Skrämde jag dig? Han blinkade med ena ögat och log snett. Jag nickade. '
- Faktiskt. Han skrattade och kysste mig mjukt på läpparna. Jag skrattade till och besvarade kyssen.
- Vad ska vi göra idag? frågade jag när han avslutat kyssen.
- Shoppa tänkte jag, sa han.
- Ska vi? Han nickade.
- Jag gillar inte att shoppa, sa jag och han skrattade. Han tog tag i min hand och styrde mig mot dörren.
- Kom nu, du kommer älska det! Jag skrattade och drog på mig mina USA converse. Justin hade på sig ett par mörka jeans och en svart t-shirt. I princip lika dan som mig, fast svart. Justin tog tag min hand igen när jag dragit på mig mina skor. Vi gick ut i koridoren och ställde oss i hissen. Den åkte ner till första våning och jag släppte motvilligt Justins hand. Han kollade förvånat på mig men fick sedan en förstående blick.
- Juste, sa han och jag skrattade.
- Japp, han log och hissens dörrar öppnades. Vi gick ut och styrde mot matsalsrummet. Scooter och de andra satt redan där. Plötsligt började jag längta efter Taylor. När vi kom fram till bordet skulle alla precis resa sig upp.
- Oj, vi tänkte precis gå, sa Scooter och kollade på oss. Justin nickade och log snett.
- Det gör inget. Alla reste sig upp och gick iväg, de var Scooter, Pattie, Kenny och någon annan som jag inte visste namnet på. Jag längtade efter Taylor ennu mer när jag såg de alla gå iväg, jag vet inte varför det bara blev så.
- Kenny! Vi behöver sjuts sedan! Vi ska till stan! skrek Justin efter de, Kenny höjde bara upp en hand för att visa att han hörde oss. Justin skrattade lite och kollade på mig igen.
- Så, ska vi äta? Jag nickade och gick och tog så mycket mat som möjligt. Det kändes som om Justin var överallt. Plötsligt stod han bakom mig reda att la armarna om mig, någon annan gång stod han framför redo att kyssa mig. Jag kände blickar i ryggen hela tiden. Snart tog de väll upp kamror också, och började plåta oss. När Justin skulle bre en macka, bredvid mig, började jag mig fram mot hans öra och väste.
- Sluta stalka mig JB, han skrattade och viskade tillbaka.
- Kan inte låta bli, jag skrattade och kollade in i hans ögon, några sekunder för länge. Jag bröt kontakten och tittade ner på min nästan fördig bredde macka. Egentligen kunde man kollade på sina kompisar länge utan att det misstolkades, men det kändes endå konstigt, som om alla pekade ut oss, som om alla förstod. Men när jag sneglade bakom mig såg jag inga blickar. Antingen inbillade jag mig, eller så hade de riktigt bra reflexer.
- Detta känns skumt, sa jag och kollade in i Justins ögon igen, de gjorde mig knäsvaga och jag var riktigt nära på att tappa mackan.
- Vad? viskade han tillbaka och kollade djupt in i mina ögon. Jag bröt ögonkontakten, för att skydda mackan och viskade tillbaka, utan att släppa mackan med blicken.
- Vi har kännt varann i 2 dygn, och vi är redan tillsammas, viskade jag tystare än någonsin, Justin log och nickade.
- Det känns som längre, men jag förstår dig, det känns lite skumt, men det är sant, sa han och ryckte på axlarna. Jag tänkte på vad tjejerna sagt, och en orolig rynka bildades i min panna, sedan viskade jag tillbaka.
- När.. om vi går ut med det, kommer jag få massor av haters då?
- Tjejerna hade rätt, om det mesta, sa han olyckligt och jag stönade till. Vad hade jag väntat mig, jag hade varit ihop med Justin i ca 12 timmar. Jag kanske redan fått haters.
- Vi ska, sa han allvarligt, jag log och nickade. Han log och gick bort mot ett bord och satte sig. Jag följde efter och satte mig ner mittimot. Jag lade handen på bordet och Justin skulle precis lyfta handen och lägga sin på min när jag stoppade honom genom att flytta handen.
- Remember? frågade jag retligt och han suckade surt, men skrattade sedan.
- Jaja mamma, sa han ironiskt.
- Ha-ha tack! sa jag och skrattade. Plötsligt började det smattra utanför hotellet. Det stora fönstret vid matsalen gjorde inte saken bättre. Folk kunde ju kolla in när de ville. Jag satt med ryggen mot kamrorna och hjärtat slog i 180. Jag hade aldrig gillat uppmärksamhet. Aldrig. Jag hatade och fick panikångest av att tillexempel dansa eller prata inför folk, till och med i grupp. Jag började stamma och hacka, säga fel och skratta. Ibland blev jag till och med i chock och sa ingenting. Ingenting alls, bara stod där som ett fån. Justin satt med ansiktet mot kamrorna och försökte äta så gått som det gick. Efter några sekunder i helvetet kom receptionisten och drog ner någon sorts av draperi över fönstret.
- Åh, förlåt, sa det och log ursäktande till Justin. Han log tacksamt tillbaka. Den stora dörren öppnades in till hotellet och smattranden blev högre. Paparazzisarna hade kommit in! Jag kollade snabbt mot Justin innan hela rummet i princip var fullt med paparazzisar. Vissa stod lite på avstånd och försökte få en bra bild, men de flesta tryckte upp kamrorna i ens ansikte och klickade av. Jag såg från sidan Justin resa sig upp, i halvt panik. Paparazzisarna var mest på Justin, men de var inte långt efter med mig. Jag mötte som snabbast Justin blick där jag satt vid bordet. Han lutade sig över bordet och tog ett fast tag om min handled. Jag försökte resa mig upp, det gick sådär, men tillslut kom jag iallafall upp. Jag tog ett långt steg förbi en paparazzi som samtidigt ställde en fråga till mig.
- Är ni mer än ett kompisar-förhållande? Frågan rubbade mitt sinne ur balans. Jag stannade till och sekunden efter hade tryckte från sidan blivit större och jag föll hårt mot stolen Justin suttit på. Det gjorde fruktansvärt ont. Det kändes som om ryggen sprängdes, men det gjorde den såklart inte, för då skulle jag vara död. Paparazzisarna var snabbt framme och böjde sig över mig. Tillslut kunde Justin krångla sig igenom folkmassan som samlats runt mig, när han väl kommit fram drog han upp mig i halvt panik. Det värkte i ryggen, nästan ennu mer än innan, men det kunde ju inte Justin veta. Jag stönade till och kämpade mot tårarna. Han la en hand under mina armar och jag stödde mig på honom. Jag drog in hans doft, försökte göra det diskret, jag vet inte om jag lyckades. Det var som lugnande, för jag märkte att jag blev lugnare av det. Men värken i ryggen var fortfarande lika intensiv. Den vägrade ge med sig. Det kom några receptionister och försökte stoppa paparazzisarna samtidigt som en ung kvinna hjälpte oss in i ett rum som liknade ett kontor. Justin hade fortfarande handen om mig, och jag drog fortfarande in hans doft, på samma sätt som innan, lugnande. Jag stängde ögonen och bestämmde att jag skulle han de stänga. Han satte sig försiktigt ner på något mjukt, förmodligen en soffa, eller säng. Han satte försiktigt ner mig bredvid sig men flyttande mig genast när jag stönade till på samma sätt som innan. Han satte sig i mitt knä igen. Jag lutade mitt huvud mot hans bröst och andades lugnt. Huvudet värkte på ett fruktansvärt vis. Jag visste inte att det kunde göra så ont i huvudet. Fruktansvärt.
___________________________________
ÅH NEJ! Vad kommer hända nu? Vad har hänt med Sapp?
Kommentera!<3
Sry för att det tog så lång tid ;'/
Kommentarer
Postat av: Wilma
Fortsätt:)<33333
Trackback
