The cottage - Chapter 32
Previosly:
- Justin! Släpp.. mig! stönade hon fram mellan skrattsalvorna. Jag skrattade till och råkade för några sekunder släppa henne, hon slängde sig lös från min famn. Hon sprang sedan iväg en bit och stannade. Hon vände sig snabbt om och kollade med onskefulla ögon på mig. Sedan skrattade hon kort och började springa mot mig.
-
bild kollage 1
-
SAPP:
Jag sprang efter Justin, problemet var bara att hur mycket jag än joggat i mitt liv, var han snabbare än mig. Jag visste inte om han andades konstigt, men han sprang som en galning. Det gick väl lättare när byxorna inte var så långt ner på knäna. Jag skrattade lite för mig. Han sprang bara längre och längre bort från mig. Till slut var jag tvungen att stanna. Jag visste inte var vi var heller.
- JUSTIN! skrek jag andfått. STANNA! Han stannade och vände sig om, innan han föll pladask ner mot marken. Mitt hjärta började dunka hårdare i brösten ju närmre jag kom honom, fick han en slags chock? Vad hände? Den sista biten sprang jag snabbt till han och lutade mig över hans överkropp, han började flina och andas häftigt. Jag pustade ut och suckade. Justin öppnade ögonen igen, han kisade mot mig. Jag kollade surt på honom.
- Blev du rädd? Jag skakade trotsigt på huvudet.
- Nej. Han började skratta.
- Bara erkänn. Jag suckade och kollade trotsigt på honom.
- Lite. Erkännde jag. Han var plötsligt uppe på fötter igen.
- Bra, han tog ett steg närmre mig och drog in mig i sin omfamning. Jag skrattade och lutade huvudet mot hans hals. På något sätt kändes det trygt att ha ansiktet där.
- Ska vi dra till stugan? frågade jag när vi hållt om varann en stund. Justin nickade och släppte mig, han skrattade till och tog tag i min hand. Han kramade den hårt. Vi började gå mot hållet vi kom från. Justin släppte min hand och la sin runt min höft istället. Vi gick sedan vägen vi trodde ledde mot stugan, och vi hade rätt. Efter ca 10 minuter rask takt kom vi fram till den lilla mys-stugan. Det hade börjat bli kallare. Jag drog händerna upp och ner för armarna. Justin var snabbt framme vid mig och kramade om mig hårt. Själv hade han på sig en svart tjocktröja över sin svarta t-shirt.
- Fryser du? viskade han jukt i mitt öra. Jag nickade smått på huvudet. Justin nickade och tog tag i min hand. Han gick in i huset.
Previosly:
- Justin! Släpp.. mig! stönade hon fram mellan skrattsalvorna. Jag skrattade till och råkade för några sekunder släppa henne, hon slängde sig lös från min famn. Hon sprang sedan iväg en bit och stannade. Hon vände sig snabbt om och kollade med onskefulla ögon på mig. Sedan skrattade hon kort och började springa mot mig.
-
bild kommer till de andra kollaget ;D
-
SAPP:
Jag sprang efter Justin, problemet var bara att hur mycket jag än joggat i mitt liv, var han snabbare än mig. Jag visste inte om han andades konstigt, men han sprang som en galning. Det gick väl lättare när byxorna inte var så långt ner på knäna. Jag skrattade lite för mig. Han sprang bara längre och längre bort från mig. Till slut var jag tvungen att stanna. Jag visste inte var vi var heller.
- JUSTIN! skrek jag andfått. STANNA! Han stannade och vände sig om, innan han föll pladask ner mot marken. Mitt hjärta började dunka hårdare i brösten ju närmre jag kom honom, fick han en slags chock? Vad hände? Den sista biten sprang jag snabbt till han och lutade mig över hans överkropp, han började flina och andas häftigt. Jag pustade ut och suckade. Justin öppnade ögonen igen, han kisade mot mig. Jag kollade surt på honom.
- Blev du rädd? Jag skakade trotsigt på huvudet.
- Nej. Han började skratta.
- Bara erkänn. Jag suckade och kollade trotsigt på honom.
- Lite. Erkännde jag. Han var plötsligt uppe på fötter igen.
- Bra, han tog ett steg närmre mig och drog in mig i sin omfamning. Jag skrattade och lutade huvudet mot hans hals. På något sätt kändes det trygt att ha ansiktet där.
- Ska vi dra till stugan? frågade jag när vi hållt om varann en stund. Justin nickade och släppte mig, han skrattade till och tog tag i min hand. Han kramade den hårt. Vi började gå mot hållet vi kom från. Justin släppte min hand och la sin runt min höft istället. Vi gick sedan vägen vi trodde ledde mot stugan, och vi hade rätt. Efter ca 10 minuter rask takt kom vi fram till den lilla mys-stugan. Det hade börjat bli kallare. Jag drog händerna upp och ner för armarna. Justin var snabbt framme vid mig och kramade om mig hårt. Själv hade han på sig en svart tjocktröja över sin svarta t-shirt.
- Fryser du? viskade han jukt i mitt öra. Jag nickade smått på huvudet. Justin nickade och tog tag i min hand. Han gick in i huset.
___
MER KOMMER IMON :D<3 #sweetdreams
Kommentarer
Postat av: Anonym
as bra ju, jag vill bara läsa mer! såå.. Meer!<3
Trackback