- Sapphire. Jag älskar dig och vill inte släppa dig okej. Och jag ska säga det rakt ut. Jag KRUS-AVSKYR detta stället, jag avskyr allt. Jag skulle betala vad som helst för att få ut oss härifrån. Men de vill ju för fan inte ha några jävla pengar. De gör detta bara för att hämnas, han vill hämnas på din pappa. Bara snälla, förvinn inte från mig.

Jag är så jäkla rädd. Så jäkla rädd att hon ska försvinna, försvinna för alltid. Dö. Krimeras. Begravas.
Död.
Sedan försvinna föralltid. Hennes kompisar skulle gråta i veckor. Jag i år.

Jag dygnade nästan varje natt från tjaffs-dagen till dagen jag sa att jag älskade henne och att hon inte fick försvinna. Den natten låg hon med ansiktet mot mig, hennes varma andedräkt värmde min näsa och varje gång hon andades ut rös jag till, och fick en plötslig lust att kyssa henne. Det gjorde jag en gång också. Jag la mig halvt över henne och struntade i att hennes beniga mage skrämde vettet ur mig.
Hon vaknade och log smått innan hon besvarade kyssen. Jag hade lagt handen mot hennes kind och kysst henne näst intill dramatiskt och hon hade gap skrattat när jag nafsat henne ner mot halsen och öronsnibben. Hon hade dock bara fnissat när jag kysst henne ner mot axeln och dragit undan lite av hennes hår för att komma åt. Sedan dragit ner en bit av hennes tröja för att skåda den genomskinliga huden precis under axeln. Jag hade försökt strunta i att hon var så benig, tänkt på andra saker. Som hennes tjocka och ändast lite matta hår, hennes ljus rosa läppar, hennes smala men inte spinkiga händer, hennes smala ljusa fötter, hennes fina bleka vrister, hennes perfekta hals som man inte kunne göra annat än att kyssa, fingrarna,tårna, näsan, ögonen, öronen, kinderna, kindbenen.
Men jag hade ändå tänkt på revbenen som tydligt syntes under magens tunna hud.
- Justin, hade hon sagt. Hon hade viskat ut orden samtidigt som jag kysste henne på halsen igen.
- Ja? hade jag försiktigt viskat tillbaka i hennes öra. Hon hade ryst och kollade leende ner på mig.
- Jag vill klippa av mig håret när vi kommer hem, jag vill ta en piercing, jag vill sova i skogen i flera dagar, jag vill flytta till Ryssland, jag vill åka till Hawaii, jag vill åka till Paris på en kärleks semester, jag vill campa på Madagaskar, jag vill åka hem till mitt hus i dina armar och dansa på stranden i bara bikini. Jag vill att du ska smeka mig på ryggen samtidigt som vi kysser varanndra långt ute på en brygga, och att du sedan puttar ner mig. Och sedan när du ska hjälpa mig upp ska jag dra ner dig med, så ska vi ligga där i vattnet och dö av skratt samtidigt som vi kysser varanndra. Jag vill göra så mycket mer än jag hunnit med. Så kan du lova mig en sak. Att vi kommer hem. Tårar hade runnit ner på mina kinder när hon viskat klart. Hon hade lutat sig frammåt och kysst väck de. Hon hade kysst mig ner mot halsen och sedan bak mot nacken.
- Kan du lova mig det?
- Jag lovar.

-

14 dar. Snart 14 dar av rent helvete, Sapp hade kollat på mig och sagt ordagrant de 8 orden. Jag visste inte vad jag skulle svara, så jag nickade bara. Och sedan gick vi och la oss. Dagen efter vaknade jag av att Sapp viskade:
- 14 dagar. I mitt öra. Det kändes som om vi hade varit gifta 14 dar när hon sa så. Men hon hade inte varit gift.
Hon hade varit i ett helvete i 14 dar.