________________________________________

Love is in the air? - Chapter 7

-----------------------------------------

Previously:

- Taylor, du måste nog gå in och packa nu, sa Jason starkt. Jag kollade upp mot honom, ilsket. Hade han inget hjärta eller?

- Aa, det måste jag nog, sa Tay ledsamt och släppte taget om mig. Hon släppte mig och släpade sig långsamt in mot recepitionen.

-

(bild)

-

- Vad hade hänt? frågade Justin oroligt.

- Hennes gammelmormor hade dött, sa jag sorgligt och han såg med ens ledsen ut.

- Va tråkigt! sa han och jag nickade, min blick var fortfarande fast vid dörren, dörren Taylor för någon minut sedan kommit in ifrån.

- Vi kanske ska gå in, bor du med på detta hotellet? frågade jag.

- Ja, sa han och log mot mig. Jag log tillbaka, med ett leende som inte nådde ögonen.

- Va bra, var bor Tay? frågade jag osäkert.

- En våning under mig, våning 4, jag bor på våning 5. Jag nickade och började gå in till hotellet. Betydde detta att jag var tvungen att sova i ett hotellrumn själv?! I tre dagar, kanske mer? Jag svimmade nästan, jag var inte van vid att sova ensam i hotell rum. Jag hade aldrig gjort det i hela mitt liv, denna gången skulle bli den första. Och jag såg inte fram imot det.

Jag gick in i hissen och tryckte på våning 4. Dörrarna hade precis börjat stängas när det döck upp en hand i mellanrummet. Justins hand. Dörren öppnade sig tvärt och Justin tog ett steg in i den. Han tryckte på 5:an och jag suckade.

- Det kommer åka till våning 4 först, sedan min våning, sa han och skrattade jag log och kollade mot honom.

- Jaha, okej, sa jag och kollade in i den silverfärgade dörren.

Dörrarna öppnade sig och jag klev snabbt ut. Jag gick lite längre in och förbi ett hörn.

Jag kände en axel på min arm, jag vände mig om, det var Justin. Han hade visst klivit ur hissen och följt efter mig, de få metrarna jag gått.

- Jag ville bara visa dig till Tays rum, du vet ju inte var de ligger, sa han och jag nickade.

- Tack, sa jag med ett litet lurigt leende. Han gick förbi mig och fortsatte en bit bort. Jag var han hack i häl. Han stannade utanför rummet.

- Här är det, sa han med ett snett leende, jag vet dock inte var Jason är, sa han och kollade sig runt.

- Det behöver jag inte veta heller, sa jag och skrattade. Han skrattade med mig innan jag vände mig om och knackade på dörren. Den öppnades några sekunder efter en röd-ögd Taylor.

- Hej, sa hon ynkligt, jag tog ett steg in och sa ett snabbt "hejdå vi ses senare" till Justin, jag hade nästan glömt resturangen, eller förträngt kanske va ett bättre ord. Jag trampade av mig skorna i hallen och gick in.

- W-O-W, sa jag och kollade runt i rummet. Det var urlyxigt, jag hade inte varit på många hotell i hela mitt liv, men jag kunde slå vad om att detta var 5-stjärnigt.

- Det är fint, ellerhur? sa hon och jag nickade ivrigt.

- Jätte fint!

- Jag har lite ångest över att lämna dig här i några... sa hon innan jag avbröt henne.

- Det gör inget, jag har ju Justin, sa jag och slog ut med armarna. Ett leende spreds på hennes läppar.

- Påtal om det verkar det som om ni kommer väldigt bra överens, sa hon och jag log generat. Jag skrattade bara.

-

- Hejdå, sa Taylor sorgligt när vi en halvtimme efter stog allesammans utanför hotellet för att ta avsked av Taylor.

- Hejdå, sa jag och kramade om henne hårt. Ha det bra nu, hälsa alla, fortsatte jag med gråten i halsen.

- Det ska jag, sa hon och släppte mig. Hon hade väldigt mycket packning med sig, allt hon hade med hit, antar jag. Hon grät lite när hon lämnade mig ensam på trottoaren. Jag vände mig om och möttes av Justins otroligt vackra ögon.

- Ehmm, sa jag och tittade paralyserat in i de. När skulle vi samlas här ute? För resturangen menar jag. sa jag snabbt.

- Halv 6, vill du att jag ska komma och hämta dig? sa hon och jag nickade.

- Visst, sa jag med ett snett leende, sedan gick jag förbi han och in mot hotellet. Jag sprang snabbt upp för trapporna. När jag kom upp på Taylors rum kände jag för en joggingtur. Jag böt om till joggingkläder, som bestod av ett par shorts och en lite förstor t-shirt, och drog på mig mina vita joggingskor. Jag stängde snabbt efter mig och sprang ner till recepitionen. Taylor hade berättat att man kunde lämna nycklarna till de som jobbade på hotellet om man skulle iväg någon stans. Jag stannade snabbt till och frågade snällt de ifall de kunde ta hand om mina nycklar, de log stort mot mig och nickade. Jag tackade och gick ut från hotellet. Jag kollade snabbt runt omkring mig innan jag bestämde mig för att springa vänster.

-

Jogging rundan hade varit skön! Svalkande med att få vind i håret, men endå svettig. Jag gillade att jogga, det var befriande på något sätt. Jag gjorde det ofta hemma. Jag sprang upp på trottoaren utanför hotellet. Jag lutade mig ner och andades långsamt. När jag kollade upp igen möttes jag av ett par bruna oroliga ögon.

- Var har du varit? frågade Justin.

- Joggat, sa jag och ryckte på axlarna, som om det var världens självklaraste sak. Hans ansikte ändrades från jätte oroligt till lättat.

- Okej, va bra, men säg till nästa gång! Jag blev orolig! sa han och skrattade. Jag slog till han löst på armen.

- Jag är oskadd, tro mig, jag är stark när det gäller, sa jag och visade upp mina biseps, som inte fanns där.

- De va här igår! sa jag låtsas-förskräkt och glodde på mina överarmar. Jag brast sedan ut i gapskratt och Justin tittade på mig. Sedan började han också skratta. När vi skrattat klart rann det ner lyckotårar från mina kinder.

- Ska du gå in och duscha? frågade Justin och kollade på mig uppifrån och ner, och sedan nerifrån och upp. Hans blick fastnade på min kropp, mest mage. Det var då jag kom på det. Jag hade dragit upptröjan en bit för att jag svetats så mycket. Jag drog mig nervöst för magen.

- Oj, var det enda jag kunde säga. Jag kände rodnaden stiga och var sedan tvungen att titta ner i marken.

- Du rodnar, sa Justin låtsasretligt, och till min förvåning drog han in mig i hans omfamning och kramade mig länge. Jag la mina armar om hans höfter och la huvudet på hans axel. Han var varm och doftade fruktansvärt gott, jag drog in hans doft. Han hade armarna om min midja och kramade om mig hårt. När vi släppte följde han med mig in i hissen. När vi skiljdes åt vinkade jag generat mot honom. Det pirrade i hela kroppen när han vinkade tillbaka med ett snett leende. Jag vände mig om och började gå mot Taylors rum. Det pirrade och fjärilarna flög glatt runt i magen. Vad hände?

- Love is in the air? Maybe, sa jag tyst för mig själv och låste upp dörren in till Taylors rum.

________________________________________

Love is in the air? - Chapter 7

-----------------------------------------

Previously:

- Taylor, du måste nog gå in och packa nu, sa Jason starkt. Jag kollade upp mot honom, ilsket. Hade han inget hjärta eller?

- Aa, det måste jag nog, sa Tay ledsamt och släppte taget om mig. Hon släppte mig och släpade sig långsamt in mot recepitionen.

bild1,bild2,bild3,bild4,bild5,bild6

---------------------------------------

- Vad hade hänt? frågade Justin oroligt.

- Hennes gammelmormor hade dött, sa jag sorgligt och han såg med ens ledsen ut.

- Va tråkigt! sa han och jag nickade, min blick var fortfarande fast vid dörren, dörren Taylor för någon minut sedan kommit in ifrån.

- Vi kanske ska gå in, bor du med på detta hotellet? frågade jag.

- Ja, sa han och log mot mig. Jag log tillbaka, med ett leende som inte nådde ögonen.

- Va bra, var bor Tay? frågade jag osäkert.

- En våning under mig, våning 4, jag bor på våning 5. Jag nickade och började gå in till hotellet. Betydde detta att jag var tvungen att sova i ett hotellrumn själv?! I tre dagar, kanske mer? Jag svimmade nästan, jag var inte van vid att sova ensam i hotell rum. Jag hade aldrig gjort det i hela mitt liv, denna gången skulle bli den första. Och jag såg inte fram imot det.

Jag gick in i hissen och tryckte på våning 4. Dörrarna hade precis börjat stängas när det döck upp en hand i mellanrummet. Justins hand. Dörren öppnade sig tvärt och Justin tog ett steg in i den. Han tryckte på 5:an och jag suckade.

- Det kommer åka till våning 4 först, sedan min våning, sa han och skrattade jag log och kollade mot honom.

- Jaha, okej, sa jag och kollade in i den silverfärgade dörren.

Dörrarna öppnade sig och jag klev snabbt ut. Jag gick lite längre in och förbi ett hörn.

Jag kände en axel på min arm, jag vände mig om, det var Justin. Han hade visst klivit ur hissen och följt efter mig, de få metrarna jag gått.

- Jag ville bara visa dig till Tays rum, du vet ju inte var de ligger, sa han och jag nickade.

- Tack, sa jag med ett litet lurigt leende. Han gick förbi mig och fortsatte en bit bort. Jag var han hack i häl. Han stannade utanför rummet.

- Här är det, sa han med ett snett leende, jag vet dock inte var Jason är, sa han och kollade sig runt.

- Det behöver jag inte veta heller, sa jag och skrattade. Han skrattade med mig innan jag vände mig om och knackade på dörren. Den öppnades några sekunder efter en röd-ögd Taylor.

- Hej, sa hon ynkligt, jag tog ett steg in och sa ett snabbt "hejdå vi ses senare" till Justin, jag hade nästan glömt resturangen, eller förträngt kanske va ett bättre ord. Jag trampade av mig skorna i hallen och gick in.

- W-O-W, sa jag och kollade runt i rummet. Det var urlyxigt, jag hade inte varit på många hotell i hela mitt liv, men jag kunde slå vad om att detta var 5-stjärnigt.

- Det är fint, ellerhur? sa hon och jag nickade ivrigt.

- Jätte fint!

- Jag har lite ångest över att lämna dig här i några... sa hon innan jag avbröt henne.

- Det gör inget, jag har ju Justin, sa jag och slog ut med armarna. Ett leende spreds på hennes läppar.

- Påtal om det verkar det som om ni kommer väldigt bra överens, sa hon och jag log generat. Jag skrattade bara.

-

- Hejdå, sa Taylor sorgligt när vi en halvtimme efter stog allesammans utanför hotellet för att ta avsked av Taylor.

- Hejdå, sa jag och kramade om henne hårt. Ha det bra nu, hälsa alla, fortsatte jag med gråten i halsen.

- Det ska jag, sa hon och släppte mig. Hon hade väldigt mycket packning med sig, allt hon hade med hit, antar jag. Hon grät lite när hon lämnade mig ensam på trottoaren. Jag vände mig om och möttes av Justins otroligt vackra ögon.

- Ehmm, sa jag och tittade paralyserat in i de. När skulle vi samlas här ute? För resturangen menar jag. sa jag snabbt.

- Halv 6, vill du att jag ska komma och hämta dig? sa hon och jag nickade.

- Visst, sa jag med ett snett leende, sedan gick jag förbi han och in mot hotellet. Jag sprang snabbt upp för trapporna. När jag kom upp på Taylors rum kände jag för en joggingtur. Jag böt om till joggingkläder, som bestod av ett par shorts och en lite förstor t-shirt, och drog på mig mina vita joggingskor. Jag stängde snabbt efter mig och sprang ner till recepitionen. Taylor hade berättat att man kunde lämna nycklarna till de som jobbade på hotellet om man skulle iväg någon stans. Jag stannade snabbt till och frågade snällt de ifall de kunde ta hand om mina nycklar, de log stort mot mig och nickade. Jag tackade och gick ut från hotellet. Jag kollade snabbt runt omkring mig innan jag bestämde mig för att springa vänster.

-

Jogging rundan hade varit skön! Svalkande med att få vind i håret, men endå svettig. Jag gillade att jogga, det var befriande på något sätt. Jag gjorde det ofta hemma. Jag sprang upp på trottoaren utanför hotellet. Jag lutade mig ner och andades långsamt. När jag kollade upp igen möttes jag av ett par bruna oroliga ögon.

- Var har du varit? frågade Justin.

- Joggat, sa jag och ryckte på axlarna, som om det var världens självklaraste sak. Hans ansikte ändrades från jätte oroligt till lättat.

- Okej, va bra, men säg till nästa gång! Jag blev orolig! sa han och skrattade. Jag slog till han löst på armen.

- Jag är oskadd, tro mig, jag är stark när det gäller, sa jag och visade upp mina biseps, som inte fanns där.

- De va här igår! sa jag låtsas-förskräkt och glodde på mina överarmar. Jag brast sedan ut i gapskratt och Justin tittade på mig. Sedan började han också skratta. När vi skrattat klart rann det ner lyckotårar från mina kinder.

- Ska du gå in och duscha? frågade Justin och kollade på mig uppifrån och ner, och sedan nerifrån och upp. Hans blick fastnade på min kropp, mest mage. Det var då jag kom på det. Jag hade dragit upptröjan en bit för att jag svetats så mycket. Jag drog mig nervöst för magen.

- Oj, var det enda jag kunde säga. Jag kände rodnaden stiga och var sedan tvungen att titta ner i marken.

- Du rodnar, sa Justin låtsasretligt, och till min förvåning drog han in mig i hans omfamning och kramade mig länge. Jag la mina armar om hans höfter och la huvudet på hans axel. Han var varm och doftade fruktansvärt gott, jag drog in hans doft. Han hade armarna om min midja och kramade om mig hårt. När vi släppte följde han med mig in i hissen. När vi skiljdes åt vinkade jag generat mot honom. Det pirrade i hela kroppen när han vinkade tillbaka med ett snett leende. Jag vände mig om och började gå mot Taylors rum. Det pirrade och fjärilarna flög glatt runt i magen. Vad hände?

- Love is in the air? Maybe, sa jag tyst för mig själv och låste upp dörren in till Taylors hotellrum.

________________________________________________________