Chapter 42 - Hockey
PREVIOSLY:
- För mänsklig beskådning, mumlade jag ohörbart. Justin hörde det inte heller. Killen i soffan reste sig och log mjukt. Han gick fram till oss och tog tag i min hand, skakade den snabbt och lät den sedan falla handlöst nerför min kropp.
- Ryan Butler, Justins bästa vän. ”Ångesten” som tyngt mitt hjärta innan var borta, det var bara hans kompis. Bara och bara. Jag var fortfarande halvnaken, var det normalt att vara det för ens killes kompisar? De fick skylla sig själva.
SAPP:
- Jaha, sa jag lite tafatt och Justin fnissade till i mitt öra. Ryan log. Han vände sig sedan om och gick iväg mot soffan igen.
- Vem trodde du det var? Viskade Justin lågt i mitt öra. Rodnaden spreds snabbt på mina annars rätt bleka kinder. Jag kollade mot honom och log stort.
- En hemlig paparazzi. Han brast ut i skratt och släppte mig.
- Skit kul. Skrattade jag tillbaka och han nickade.
- Faktiskt.
- Vi säger väll då, sa jag och vände mig om. Jag kunde inte låta bli att le. Plötsligt kände jag två armar om min midja, Justin lutade sig ner mot min nacke och kysste mig mjukt. När han kom upp till örat var jag nära på att dö, men det gjorde jag inte.
- Justin.. sluddrade jag fram. Han fnissade till och släppte taget om mig.
- Byt du om. Jag nickade och gick in mot sovrummet. Det var lika ljust som jag mindes det, jag gick fram mot sängen och rullade ut min resväska som låg under. Kenny hade lagt den där någon gång. Jag tog fram underkläder och sedan ett par jeans shorts och en vit t-shirt. Jag sprang tillbaka till badrummet och drog på mig kläderna. När jag kom ut från badrummet efter en liten stund stod Justin där utanför, han hår var rufsigt men ändå perfekt. Jag tog ett steg mot honom och la handen mot hans nacke, han la den vid min kind och tryckte mina läppar mot hans. Jag besvarade villigt kyssen och drog handen genom hans hår, de hade jag villat göra rätt länge. Jag hade bara inte vågat. Justins hand flög ner till mitt ena ben och han hävde upp mig på sina höfter. Jag skrattade till innan jag kysste honom igen. Jag slängde båda armarna om honom och han höll kvar mig på sina höfter med händerna under min rumpa. Han började stappla sig till vardagsrummet. Ryan skrattade lite tafatt när vi slängde oss ner bredvid honom i soffan, jag i Justins knä. Jag avslutade kyssen och kollade djupt in i Justins ögon. Han flinade stort, jag vände mig om i hans omfamning och släppte händerna som varit lindade runt hans hals. Jag la mig ner i hans famn men tog ett fast tag om båda hans händer. Jag började kollade mot tv:n. Det var hockey, något jag tyckte var riktigt trist. Jag lutade bak huvudet mot hans bröstkorg och pustade ut. Justin böjde sig ner mot mig och kysste tyst min nacke. Det kittlades. Jag fick rysningar i hela kroppen.
- Justin.. viskade jag och vinklade huvudet åt sidan mot honom.
- Ja älskling? Jag fnissade till och kollade så gott jag kunde in i hans ögon.
- Jag älskar dig, viskade jag och kysste han mjukt på kinden. Ryan suckade tyst, han trodde nog att vi inte hörde. Jag kollade på Justin och han ryckte lätt på axlarna. Jag vände mig sedan mot tv:n igen, låtsades vara väldigt engagerad. Men det var näst intill omöjligt med Justin i nacken, hela tiden. Tillslut gav jag upp och kollade bak mot honom. Han log retligt.
- Vad står det? Jag suckade och kollade mot tv:n igen. Han fnissade till.
-
- Sapp? Justin knackade hysteriskt på dörren, jag skrattade bara. Jag spottade i vasken och spolade av tandborsten och munnen. När jag var klar borstade jag snabbt håret, med en bankande Justin utanför. Jag gick till dörren och öppnade halvt, Justin ryckte tag i handtaget och försökte rycka upp dörren. Men jag var snabbare, jag ställde mig i dörröppningen. Han kollade oroligt på mig, en liten söt rynka bildades i hans panna.
- Vad ska du göra här egentligen? Frågade jag retligt. Han slingrade sig och hoppade på ett ben.
- Snälla?
- En puss? Han nickade, sprang fram till mig gav mig en snabbt kyss. Jag hoppade sedan ut från öppningen. Justin sprang in och stängde dörren efter sig. Jag bankade en gång på dörren och sa sedan:
- Vad säger man?
- TACK! Hörde jag innanför. Jag skrattade till och gick ut till vardagsrummet. Ryan satt fastklistrad vid tv:n.
- Är det inte klart snart? Frågade jag. Han kollade chockat upp mot mig.
- Jo, två minuter. Jag nickade och satte mig bredvid honom i soffan.
- Är Justin på toa eller? frågade han. Jag skrattade till och nickade.
- Jag retade han lite bara, han flinade och kollade tillbaka på tv:n.
-
- Jag drar nu, sa Ryan till Justin. Justin nickade och kramade om honom.
-Hur kom det sig att du kom hit? Frågade jag nyfiket.
- Jag hälsar på min mammas kompisar här, förklarade han och gick sedan ut.
- Hejdå! Vi vinkade på honom när han gick ut.
- Vi ses kanske imon, sa Justin. Ryan nickade glatt och gick sedan ut.
- Hur länge har ni varit kompisar? Frågade jag. Justin tänkte efter en stund.
- Väldigt länge! Sa han och jag skrattade. När vi gjort iordning oss för kvällen gick vi och la oss, Justin la sig bakom mig i sängen. Jag gosade in mig i hans hals och somnade på momangen. Det ända jag hörde innan jag somna var Justin som viskade:
- Jag älskar dig Sapp, alltid vad som än händer.
* Det fuktiga under mina händer kunde knappast vara vatten. Tungan kändes som sandpapper. Jag satte mig upp och slog upp ögonen. Mörkret omringade mig. Rädslan bubblade upp inom mig. Jag reste mig hastigt upp, tog några steg mot dörren. De sista tre stegen sprang jag. Jag bankade vårdslöst flera gånger mot stendörren och kände tårarna bubbla upp inom mig.
- Sluta! Någon sparkade tillbaka på andra sidan. Jag stannade upp och kände de tysta tårarna rinna ner för kinderna. Jag tog sats och bankade några gånger igen.
- Jävla bitch! SLUTA FÖR FAN! Skrek rösten utanför. Jag började gråta hejdlöst igen, jag backade några osäkra steg bakåt och satte mig långsamt ner mot dörren. Benen trycktes hårt mot bröstet och jag gjorde allt för att slippa det oroliga gnagandet i magen. Törsten, som jag för några minuter glömt, spratt upp i mig igen. Jag böjde mig ner och slickade lite på golvet, det kändes sjukt. Plötsligt öppnades dörren, in kom en svarthårig man. Jag började skakade och satte mig upp igen.
- Vill du någonsin träffa Justin igen? *
- SAPP! SAPP! Jag slog upp ögonen. Blöta tårar rann nerför mina kinder. Lakanen var våta och håret klibbade mot min panna. Jag andades oregelbundet. Justin satt bredvid mig med uppspärrade ögon. När han såg att jag kollade på honom lutade han sig ner över mig. Han drog upp mig i sin famn, jag darrade hejdlöst.
- För mänsklig beskådning, mumlade jag ohörbart. Justin hörde det inte heller. Killen i soffan reste sig och log mjukt. Han gick fram till oss och tog tag i min hand, skakade den snabbt och lät den sedan falla handlöst nerför min kropp.
- Ryan Butler, Justins bästa vän. ”Ångesten” som tyngt mitt hjärta innan var borta, det var bara hans kompis. Bara och bara. Jag var fortfarande halvnaken, var det normalt att vara det för ens killes kompisar? De fick skylla sig själva.
- Jaha, sa jag lite tafatt och Justin fnissade till i mitt öra. Ryan log. Han vände sig sedan om och gick iväg mot soffan igen.
- Vem trodde du det var? Viskade Justin lågt i mitt öra. Rodnaden spreds snabbt på mina annars rätt bleka kinder. Jag kollade mot honom och log stort.
- En hemlig paparazzi. Han brast ut i skratt och släppte mig.
- Skit kul. Skrattade jag tillbaka och han nickade.
- Faktiskt.
- Vi säger väll då, sa jag och vände mig om. Jag kunde inte låta bli att le. Plötsligt kände jag två armar om min midja, Justin lutade sig ner mot min nacke och kysste mig mjukt. När han kom upp till örat var jag nära på att dö, men det gjorde jag inte.
- Justin.. sluddrade jag fram. Han fnissade till och släppte taget om mig.
- Byt du om. Jag nickade och gick in mot sovrummet. Det var lika ljust som jag mindes det, jag gick fram mot sängen och rullade ut min resväska som låg under. Kenny hade lagt den där någon gång. Jag tog fram underkläder och sedan ett par jeans shorts och en vit t-shirt. Jag sprang tillbaka till badrummet och drog på mig kläderna. När jag kom ut från badrummet efter en liten stund stod Justin där utanför, han hår var rufsigt men ändå perfekt. Jag tog ett steg mot honom och la handen mot hans nacke, han la den vid min kind och tryckte mina läppar mot hans. Jag besvarade villigt kyssen och drog handen genom hans hår, de hade jag villat göra rätt länge. Jag hade bara inte vågat. Justins hand flög ner till mitt ena ben och han hävde upp mig på sina höfter. Jag skrattade till innan jag kysste honom igen. Jag slängde båda armarna om honom och han höll kvar mig på sina höfter med händerna under min rumpa. Han började stappla sig till vardagsrummet. Ryan skrattade lite tafatt när vi slängde oss ner bredvid honom i soffan, jag i Justins knä. Jag avslutade kyssen och kollade djupt in i Justins ögon. Han flinade stort, jag vände mig om i hans omfamning och släppte händerna som varit lindade runt hans hals. Jag la mig ner i hans famn men tog ett fast tag om båda hans händer. Jag började kollade mot tv:n. Det var hockey, något jag tyckte var riktigt trist. Jag lutade bak huvudet mot hans bröstkorg och pustade ut. Justin böjde sig ner mot mig och kysste tyst min nacke. Det kittlades. Jag fick rysningar i hela kroppen.
- Justin.. viskade jag och vinklade huvudet åt sidan mot honom.
- Ja älskling? Jag fnissade till och kollade så gott jag kunde in i hans ögon.
- Jag älskar dig, viskade jag och kysste han mjukt på kinden. Ryan suckade tyst, han trodde nog att vi inte hörde. Jag kollade på Justin och han ryckte lätt på axlarna. Jag vände mig sedan mot tv:n igen, låtsades vara väldigt engagerad. Men det var näst intill omöjligt med Justin i nacken, hela tiden. Tillslut gav jag upp och kollade bak mot honom. Han log retligt.
- Vad står det? Jag suckade och kollade mot tv:n igen. Han fnissade till.
-
- Sapp? Justin knackade hysteriskt på dörren, jag skrattade bara. Jag spottade i vasken och spolade av tandborsten och munnen. När jag var klar borstade jag snabbt håret, med en bankande Justin utanför. Jag gick till dörren och öppnade halvt, Justin ryckte tag i handtaget och försökte rycka upp dörren. Men jag var snabbare, jag ställde mig i dörröppningen. Han kollade oroligt på mig, en liten söt rynka bildades i hans panna.
- Vad ska du göra här egentligen? Frågade jag retligt. Han slingrade sig och hoppade på ett ben.
- Snälla?
- En puss? Han nickade, sprang fram till mig gav mig en snabbt kyss. Jag hoppade sedan ut från öppningen. Justin sprang in och stängde dörren efter sig. Jag bankade en gång på dörren och sa sedan:
- Vad säger man?
- TACK! Hörde jag innanför. Jag skrattade till och gick ut till vardagsrummet. Ryan satt fastklistrad vid tv:n.
- Är det inte klart snart? Frågade jag. Han kollade chockat upp mot mig.
- Jo, två minuter. Jag nickade och satte mig bredvid honom i soffan.
- Är Justin på toa eller? frågade han. Jag skrattade till och nickade.
- Jag retade han lite bara, han flinade och kollade tillbaka på tv:n.
-
- Jag drar nu, sa Ryan till Justin. Justin nickade och kramade om honom.
-Hur kom det sig att du kom hit? Frågade jag nyfiket.
- Jag hälsar på min mammas kompisar här, förklarade han och gick sedan ut.
- Hejdå! Vi vinkade på honom när han gick ut.
- Vi ses kanske imon, sa Justin. Ryan nickade glatt och gick sedan ut.
- Hur länge har ni varit kompisar? Frågade jag. Justin tänkte efter en stund.
- Väldigt länge! Sa han och jag skrattade. När vi gjort iordning oss för kvällen gick vi och la oss, Justin la sig bakom mig i sängen. Jag gosade in mig i hans hals och somnade på momangen. Det ända jag hörde innan jag somna var Justin som viskade:
- Jag älskar dig Sapp, alltid vad som än händer.
* Det fuktiga under mina händer kunde knappast vara vatten. Tungan kändes som sandpapper. Jag satte mig upp och slog upp ögonen. Mörkret omringade mig. Rädslan bubblade upp inom mig. Jag reste mig hastigt upp, tog några steg mot dörren. De sista tre stegen sprang jag. Jag bankade vårdslöst flera gånger mot stendörren och kände tårarna bubbla upp inom mig.
- Sluta! Någon sparkade tillbaka på andra sidan. Jag stannade upp och kände de tysta tårarna rinna ner för kinderna. Jag tog sats och bankade några gånger igen.
- Jävla bitch! SLUTA FÖR FAN! Skrek rösten utanför. Jag började gråta hejdlöst igen, jag backade några osäkra steg bakåt och satte mig långsamt ner mot dörren. Benen trycktes hårt mot bröstet och jag gjorde allt för att slippa det oroliga gnagandet i magen. Törsten, som jag för några minuter glömt, spratt upp i mig igen. Jag böjde mig ner och slickade lite på golvet, det kändes sjukt. Plötsligt öppnades dörren, in kom en svarthårig man. Jag började skakade och satte mig upp igen.
- Vill du någonsin träffa Justin igen? *
- SAPP! SAPP! Jag slog upp ögonen. Blöta tårar rann nerför mina kinder. Lakanen var våta och håret klibbade mot min panna. Jag andades oregelbundet. Justin satt bredvid mig med uppspärrade ögon. När han såg att jag kollade på honom lutade han sig ner över mig. Han drog upp mig i sin famn, jag darrade hejdlöst.
_________________________
KOMMENTERA
Annars kommer det inte mer.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Det måååååste komma mer annars blir jag ledsen :((<3
Postat av: josefin
Riktigt bra del :D
Postat av: Sanna
Skiiv!!<3
Postat av: elin (:
grymt!
Trackback