CHAPTER 12
MERCEDES PERSPEKTIV:
Justin fick ut sin nyckel och vi gick nöjda upp till vår våning igen, eller vår och vår, det fanns ju fler personer som bodde på våning 5, men det fanns ju fler personer som bodde där. Det var ju inte bara vi, på hela våningen.
- Skulle jag komma till dig klockan 9? frågade jag och kollade lite på honom, han nickade kort.
- Ja, Fredo tycker vi tre ska lära känna varanndra lite mer, vi ska ju faktiskt umgås i två veckor. Jag skrattade till och nickade.
- Aa, det var ju en smart ide. Han nickade och sa hejdå innan han gick in till sig. Jag öppnade snabbt dörren och denna gången funkade det. Jag log nöjt och rullade in resväskan i lägenheten.
När hallen tog slut och ett stort vardagsrum öppnade sig tappade jag hakan, min hand la sig för min mun och jag kollade mit runt snabbt.
Rummets färg var guld, det var guld detaljer överallt. Jag kollade runt, gardinerna blandannat var guldiga.
Hur hade de råd med detta?
Jag gick fram och kände på gardintyget med mina fingertoppar. Det kändes som silke, det kanske var silke? Jag gick runt en stund och studerade allt.
Soffan var kritvit och dyr som skamm medans bordet också var vitt med guldiga detaljer. Mattan jag gick på var dock svart och golvet par av de finaste träet.
Om vår lägenhet hemma i Washington ändå kunde se ut såhär!
Jag fortsatte att inspektera rummet och när jag kom till sovrummet tappade jag hakan, ännu en gång.
Det var en av de största sängarna jag sett. Det var säkert en trippel säng! Skynkena som hängde över sängen och täckte vissa gavlar, jag sprack upp i ett leende och gick snabbt fram till sängen och kände på den.
Det var en vatten säng. Den största vattensängen jag hade sett i hela mitt liv också, inte för att jag hade sett så många vattensängar.
Moshes föräldrar hade en vattensäng.
Moshe.
Jag stötte bort tankarna. Jag skulle inte tänka på honom.
Jag la mig ner i sängen med alla kläder på. Jag suckade högt och glatt, det var en av de skönaste sängarna jag luggit i, i hela mitt liv. Jag drog av mig byxorna, sockarna och tröjan för att lägga mig ner under lakanen och lägga mig i fosterställning med benen uppe vid hakan. Jag suckade trött och kände tröttheten spridas inuti mig.
Jävla yetlag.
-
Tre hårda knackningar på dörren. I takt, knack knack knack. Jag satte mig käpprakt i sängen. Kollade ner på min kropp, de ända jag hade på mig var bh:n och mina favorit trosor. De matchade varann, typiskt mig.
Jag svängde fötterna över sängkanten och ställde mig försiktigt upp på golvet. Jag hann slänga en blick mot klockan innan jag sprang mot hallen och drog ut första bästa plagg ur min resväska.
En lång svart shorta, som var i princip genomskinlig. Jag drog snabbt på mig den och hann knäppa några knappar och ta fram håret för att skydda lite av mig.
Jag visste ju inte vem det var som stod utanför?
Det fick jag dock snart veta då jag öppnade och fick mig en riäl chock.
Det var Justin som stod där utanför. Han log stort mot mig och kollade mig i ögonen innan han kollade ner och fick ett chockat uttryck.
- Ehm, förlåt. mumlade han och vände sig om. Jag kliade mig i ögonen och kollade upp mot hans ryggtavla.
- Ehm, det är mitt fel, vad ville du? det lät kaxsigt, men det var inte så jag menade.
- Klockan är typ kvart över nio, så jag bara undrade om du glömt det, asså att du och Fredo skulle komma. Alfredo höll på med godiset, så därför kom inte han, det var inte meningen att tränga sig på, ursäktade han och jag skrattade till.
- Det är ju inte du som står här halvnaken framför en popstjärna, jag sa det med ett leende och det var menat som ett skämt, men han skrattade inte. Han gav mig bara en kort blick innan han mumlade något som kunde betyda:
- Snälla, se mig inte som en popstjärna, nästan vedjande han och försvann sedan in till sig. Han hade gett min kropp en kort blick innan han gått. Jag suckade djupt, samtidigt som samvetet sprang ikapp mig.
Såklart han inte ville att någon skulle påpeka att han var känd hela jävla dagarna.
Han kanske trodde jag var världens belieber, som gjorde några framkämpade försök att gömma det.
Han kanske trodde att Fredo's kusin var västa psykot.
Han kanske inte ville ha med mig mer?
Jag stängde dörren försiktigt och gick in och rotade runt i min resväska.
Jag drog tillslut fram ett par grå förstora jogging byxor och ett vit, tight kort linne. Jag drog på mig allt och kollade mig seadn i speglen. Linnet blottade en liten lite rand av min mage längst ner. Jag log mot speglen, men kunde inte släppa mina tidigare ord till Justin:
"Superstjärnan" Fuck. Hur kunde man ens komma på något så patetiskt? Jag suckade djupt och flätade håret i en lång fläta som fick ligga fritt på ryggen. Jag satte borstade luggen som nästan hängde i ögonen vid detta laget. Jag hade inte klippt mig hos en frisör på, ganska länge. Jag ville inte klippa av mig mitt allt, håret. Även flätan slutade vid svanken, och jag gillade det. Jag hade alltid älskat långa tjocka flätor, och även fast mitt hår var långt var det tjockt, det tunnade inte ut sig så mycket, bara så mycket som behövdes.
KOORT, sry för det :( Men ska va med kompis och ska iväg ikväll :/ Så kommer detta idag! Ska försöka med längre imon! VI HAR STUDIEDAG PÅ MÅNDAG! MEEN, den kommer nog gå åt till att plugga :( Om jag får tid över lovar jag att skriva<3
det var jätte bra!
skrev förut men kom på en sak, var redigerar du dina bilder? :D
Jag tycken den jättttte mycket!!:)
Asbraaa! Mer :)
Jätte bra! <3
Mer snälla :D
Aaaaaawesooomeee älskar kapitlet :)))))))<33
Jätte bra Meeer ?:)