’‘Hos Bieber familjen?’’ ja det är så att om bara 3 dagar skulle jag åka in till Los Angeles och få bo hos dom. Ta hand om deras små barn mer sagt, Jaxon och Jazmyn. Alice har vart bort rest och nu egentligen när hon är hemma är det bara 3 dagar kvar tills jag åker.

’‘Brooke hur länge stannar du?’’ ja juste mitt namn är Brooke Stewart. Så typisk efternamn för att bo i Usa. Men där har ni fel om man ska tänka så jag är uppvuxen och har levt nästan hela mitt liv i Sverige. Pappa är amerikan och mamma kommer ifrån Sverige. Därför pratar jag flyttande engelska utan någon skada. ’’12 månader’’ Alice var inte bara  min syster men också min bästa vän. Vi har aldrig vart borta ifrån varandra mer än 2 veckor. Nu skulle 12 månader vara något stort.

’’Du kommer få träffa deras snygga bror ju’’

’‘Snälla, Alice han är känd super känd’’ ja som man tänker efter så var det ju Bieber familjen jag skulle leva hos. Justin Bieber den kända sångaren är bror till dom två barn som jag ska ta hand om. Det skulle vara verkligen inte troligt att jag skulle få träffa han. Jag och Alice låg ju bredvid varandra bara för att prata genom allt som skulle ske under den tiden jag skulle vara borta.

’‘Brooke du vet att ifall de inte är bra där så ska du hem på en gång’’ hon sa det så som om hon ville inte att jag skulle åka någon stans. Men de jobbet det var min dröm, och att jobba hos just dom fick mig och känna mig så speciell på ett sätt. 

’‘Jag vet Alice. Du var också borta en tag’’

’‘Men det inte samma sak’’ sa hon och kollade på mig. Jag vet att i många fall så fick Alice mer uppmärksamhet från våra föräldrar. Hon var altid den barnet som hade bättre betyg än mig. Hon gick på en så mycket bättre gymnasiet. Hur kan man ens prata om  barn och fritid till estet musik och dans. Jag var mer den barnet som var altid borta och höll på med musik. Det var så att våran familj hade mer barn än  mig och Alice. Vi hade två små bröder. Louis och Harold, Louis var 14år och Harold är inget mindre än 4år gammal. Dom är små och söta de är tack vare dom jag kan så mycket om barn. 

’‘Brooke du vet hur mycket du är för mamma och pappa’’

’‘Sluta ljug dom brydde sig oftast bara om dig’’ Alice kollade med en ledsen blick på mig. Hon ville säga något men de gick verkligen inte. Både hon och jag visste om att de är sant de jag säger. Medan vi låg och tänkte på vad vi pratade om öppnades dörren och mamma klev in med Harry i famnen. 

’’ Vad gör ni tjejer?’’ Alice reste sig snabbt upp och kollade på mamma som satta sig vid sidan om sängen. 

’’Vi pratar bara om Brookes resa’’  mamma och pappa var nog mer oroliga än jag själv över resan. 

’’Ja gumman du måste ta hand om dig’’

’‘Mamma de är 3 dagar kvar’’ hon kollade på mig och såg ner på lilla Harry som lekte med hennes hår. 

’’De är otroligt lite tid kvar. Brooke snälla om de..’’

’’De inte är som de ska vara. Så kommer du tillbaka. Ja ja mamma jag fattar’’  hon kollade på mig med en lite kaxigt blick och sedan såg hon på Harry som började gnälla lite. Han var 4 år men han var en lite gnäll unge. Han sträckte sina små händer fram till mig och sa.

’‘Brooke kan jag få en kram’’ jag såg på honom och skulle precis ge han en kram men Alice gick förre mig. Alice var ju min bästa vän men hon var också oftast den syster som ville vara bäst. 

’‘Jaha okej’’ sa jag och ställde mig upp. Mamma gjorde det samma och gick ut ifrån rummet. Hon jobbade inte eftersom att Harry tog så mycket tid ifrån sig.