JUSTINS PERSPEKTIV

4 maj 2012 - Fredag

Saknad. Saknad. Saknad. Den eviga saknaden värkte i bröstet och jag drog mjukt fingertopparna mot det kritvita lakanet bredvid mig. Jag la ner handen och slöt ögonen mjukt. Jag saknade henne. Mercedes. Jag suckar, rullar runt så att jag ligger på rygg och sluter ögonen ännu en gång. Drar in några djupa andetag och rullar sedan ner från sängen. Jag reste mig snabbt upp när jag var nere på marken och suckade innan jag började dra på mig mina kläder. Ett par jeans och en svart t-shirt. Varför var hon tvungen att åka så snabbt? Varför kunde jag inte få känna henne i min armar några dagar till? Varför?

MERCEDES PERSPEKTIV:

4 maj 2012 - Fredag

" If you're a bird, Im a bird. "
Jag hade vikt ihop brevet och krupit ner i sängen framför en av mina favoritfilmer. The Notebook. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna en ända minut av den långa filmen och tårarna rann hejdlöst nerför mina kinder. Jag älskade Ali och Noahs förhållande, det var så söta tillsammans att jag bara vill hoppa ner i en soptunna och aldrig komma tillbaka, eller något i den stilen. Jag ville också ha ett sådant fint perfekt förhållande. Även fast de bråkar och bli sura på varandra. Men de älskar varandra så mycket att det inte spelar någon roll hur mycket de bråkar, de blir alltid sams ändå, och ett sådant förhållande vill jag också ha. Även fast jag och Justin aldrig bråkat, så ville jag att vi skulle börja älska varandra så mycket att det inte spelade någon roll hur mycket vi bråkade. Alla ville nog ha ett sådant förhållande. Ett oförstörbart. En stenhårt. Ett så hårt att inget kan ta sig igenom. Jag drog upp mobilen och skrev ett kort svar till Justin.
' Jag älskade det.... Jag saknar dig så mycket att det gör ont. Ring mig när du är klar i studion? Puss Merc. ' Jag skickade det snabbt och la sedan ifrån mig mobilen och kollade på datorn som stod framför mig. Jag grät hela sista biten och satt sedan kvar med tårar rinnande nerför kinderna en bra stund efter filmen slutat och eftertexterna rullade. När jag äntligen lugnade ner mig torkade jag bort de kvarstående tårarna och stängde sedan av datorn och filmen för att gå ut till mamma och hjälpa henne med maten. Hon försökte hela tiden trycka ur mig vad det var, men jag vägrade svara, i själva verket var jag deppig för att Justin inte var här. Att han inte kunde överraska mig med sina armar runt min midja och sina mjuka läppar mot min hals.
Men det var bara en månad kvar tills jag skulle träffa honom. Eller bara och bara. En månad var lång tid, och mycket kunde hända på den långa tiden.

7 maj 2012 - Måndag

Efter en alldeles för kort helg med mycket tårar och prat i telefon var jag tillbaka i skolan. Lika mycket folk som vanligt och en massa trängandes ungdomar. Jag drog snabbt fram mina matteböcker ut skåpet och gick sedan mot matte salen i slutet på korridoren. Justin hade bestämt ett datum han skulle komma hit. Den 7 juni. Han hade bestämt ett hem datum också, den 11 juni. Jag längtade inte dit.
Jag klev snabbt in i klassrummet och smög snabbt längst bak för att slå mig ner på stolen. Efter en liten stund kom Samantha med sina guldiga lockar och klar blå ögon in genom dörren, hon gick i rask takt ner till mig och satte sig ner bredvid mig. Hon log stort och la ner böckerna på bordet.
- Hej! sa hon kort och jag nickade och sa ett kort hej som hälsning innan vi båda kollade upp på tavlan där Mr. O'Malley stod och skrev upp olika algebra tal på tavlan. Den röda White board pennan rörde sig snabbt över white boarden och bildade olika krumelurer på tavlan. Jag suckade och började snabbt skriva ner de olika talen.

- Kan inte jag få följa med dig hem sedan? Jag log smått och nickade.
- Visst. Det var Samantha som frågat, och jag kunde verkligen inte svara nej, även fast jag bestämt skype-samtal med Justin direkt efter skolan. Han skulle nog förlåta mig.
Samantha log stort och drog upp sig långa hår i en tofs. Killarna kollade efter henne i korridorerna med vattniga blickar, tjejerna också, men av en helt annan mening. Det tog inte lång tid för killarna att märka hur het hon var, och hon njöt fullt ut av det. När de gick extra nära henne i de trånga korridorerna och kastade kåta blickar efter henne på lunchen log hon bara stort och kastade med det långa guldiga vackra håret. Även jag avundades det. Det där silkeslena vackra håret.
- Awesome! log hon och drog in mig i en hastig kram.
- Ses vi utanför skolan när vi slutar då? Jag log och nickade. Hon försvann snabbt genom korridoren och när jag inte kunde se hennes vackra fall längre drog jag upp mobilen ur fickan och tryckte in på min och Justins konversation.
' Okej om vi ses på skype senare? Eller imorgon? En vän ska följa med hem :3 ' Jag stirrade på mobilen till den plingade till och läste snabbt svaret, med ett stort leende.
' Det är okej, vi ses sen. Saknar dig! Ha det så roligt. :) '

-

Samanthas klackar lät högt mot trapporna på väg upp till lägenheten. Hon babblade på hela tiden, från allt om skor till allt om hennes hem stad. Jag lyssnade med ett halvt öra och sprang upp de sista stegen av trappan. Hon slängde lite med håret och log stort. Jag log tillbaka och låste upp dörren. Mamma och Maynard var på jobbet och småttingarna på dagis, alltså var vi ensamma. Vi klev in innanför dörren och vi båda drog av oss skorna snabbt. Jag mina converse och hon sina högklackade pumps. När hon inte hade skorna på sig var hon bara ungefär 10 centimeter längre än mig, Justin var typ minst 20. Vi hade bestämt oss för att plugga en stund, vi hade fått en uppgift vi skulle göra i engelska, skriva en dikt. Jag var inte så duktig på att skriva dikter, rättare sagt, jag sög på det. Bokstäverna passade aldrig ihop med varandra och allt blev tillslut en oläsbar gojja. Jag skulle be Justin hjälpa mig, han hade ju kläm på de där att skriva saker, hans låttexter var ju underbara!
Samantha ställde upp sina skor prydligt på skohyllan och jag slängde mina i den lilla högen med alla andras skor. Ungefär hälften av högen bestod av skor med storlek 27 eller mindre. Vi bredde några mackor och smet sedan in på mitt rum längst bort i den lilla korridoren. Vi satte oss på sängen och åt snabbt upp mackorna. Väskorna hade vi slängt på golvet och läxböckerna låg nu där inne och väntade på oss. När vi ätit upp de få mackorna vi gjort och druckit upp mjölken gick vi snabbt ut med assietterna och glasen innan vi begav oss tillbaka till mitt rum för att dra upp engelskablocken och börja plugga.
Efter att vi gett upp cirka femtio gånger och tuggat sönder pennorna av ide brist la vi oss på rygg i sängen och stirrade upp i taket. Hon hade sina händer tätt bakom huvudet och de jeans beklädda benen i kors. Håret hade spritt sig och låg nu som ett litet täcke över hennes bit av madrassen. Själv låg jag platt med håret i en stor boll på toppen av huvudet och benen rakt utsträckta på madrassen. Ett par enkla jeans med lite slitningar klädde benen och ett tight vitt linne täckte överkroppen. Hon drog ett djupt andetag och tittade på mig med ett leende.
- Gillar du fester? Jag rynkade pannan och ryckte svagt på axlarna innan jag skrattade till.
- Jag vet inte.. Har inte varit på så mycket fester.
- Har du druckit? Jag skrattade till och nickade.
- Ja, mjölk, skojade jag och vi båda skrattade till.
- Ja, jag har druckit, några få gånger, sa jag med ett leende och kollade upp i taket igen. Följde det vita takets små sprickor, om det ens var sprickor.
- Har du lust att hänga med på fest? Jag kollade på henne och rynkade pannan.
- Hos vem? frågade jag snabbt.
- En i parallellklassen, Adam... Tror jag han hette! log hon och jag funderade en stund. Jag hade varit på fest innan, jag träffade ju Moshe på en fest. Men jag var inte ute efter någon kille. Men jag kunde ju följa med för att ha kul? Annars skulle jag ju bara sitta hemma och deppa sönder av saknad? Eller kolla på The Notebook för femtioelfte gången i räkning.
- Okej! sa jag och hon log stort. Jag log stort tillbaka.

-

- Fest sa du? log Justin och flörtade med ögonbrynen och jag skrattade till och nickade.
- Ja, bara något litet, sa jag och kollade in i hans ögon genom data skärmen. Vi hade gjort som vi sagt och skypat efter att Samantha hade gått hem. Det hade dock varit mitt i natten i LA men han sa att det inte gjorde något, att han kunde va trött i studion.
- Drick inte för mycket bara älskling. Jag föll bakåt i sängen och suckade högt.
- Jag ska inte Justin, jag looooovar! överdrev jag och reste mig upp med himlande ögon. Han skrattade till och kollade djupt in i mina ögon. Hans hår var rufsigt och det ända han bar var kalsonger och ett tight linne. Han såg otroligt sexig ut i de kläderna, jag hade bara lust att äta upp honom. Själv hade jag på mig kläderna jag hade haft på mig hela dagen, minus tjocktröjan jag bart i skolan.
- Tumma på det, sa han och sträckte fram sin tumme mot skärmen. Jag sträckte fram min tumme och himlade med ögonen.
- Jag lovar Bieber, jag ska inte dricka, log jag och flinade stort.

Det känns så mycket längre än det är :'C

JAG ÄR SÅ HEMSKT LEDSEN FÖR DEN GALET LÅNGA VÄNTAN! SNÄLLA FÖRLÅT MIG <3 <3 <3 JAG ÄR SÅ HIMLA LEDSEN! SERIÖST FÖÖÖÖÖÖRLÅT ÄLSKAR ER ALLAIHOP OCH HOPPAS VERKLIGEN ATT JAG INTE FÖRLORAR NGN AV ER <3<3<3 

ÄLSKAR ER FOREVAH <3

<3 

Vad tyckte ni annars? I nästa händer det lite saker... ÄNTLIGEN! XD 

Och i näst nästa kommer Justin tbx :3 Eller näst näst nästa... HAr inte riktigt bestämt ännu :3

KOMMENTERA