Detta är en novell som handlar om en tjej vid namn Molly Winden som bor själv med sin dotter som är 3år och hon själv 19år.

Att inte kunna göra vad man vill eller att alltid bete sig som en vuxen är inte så lätt då jag bara var sjutton år när jag fick Angelica. Om man är en tjej som festar näsan varje dag och plötsligt ska bli en mamma är ännu jobbigare. Men jag gör allt i min makt för att Angelica ska trivas och på bra.

Jag och Angelica bor i Toronto som ligger i Canada men mina föräldrar och lillebror bor i Sartford som ligger en bit från Toronto. Jag har gått ut skolan och jobbar hemma då jag designar hus, kläder och olika hemsidor. Jag gör mitt bästa för att vara en bra mamma och uppfostra Angelicia för hon har det svårt då hon inte har någon pappa. Själv mins jag inte vad han hette men jag kommer ihåg att han hade Hasselbruna ögon. Resten mins jag inte då det var så mörkt.

”Justin” Han presenterar sig och sträcker ut sin hand. Angelica gör samma sak och tar hans hand.

”Angelica, men kalla mig Angel” Justin skrattar smått till innan han nickar.

”Okej Angel” Angelica ger honom ett nöjt leende innan hon kollar på Jazmyn sen Justin igen.

”Är du också en pappa?” Hennes plötsliga frågar får oss alla att kolla på henne med stora ögon eller när jag säger alla menar jag Jeremy, Justin och jag. Sekunden efter brister Justin ut i skratt.

”Nej jag är ingen pappa” Han skakar på huvudet med ett leende. Angelicia rycker på näsan vilket betyder på att hon funderar.

”Men du är lika stor som min mamma. Dessutom har du coolt hår” Jag skakar på huvudet med ett flin. Justins leende blir bredare så hans vita tänder syns.

”Jasså det tycker du” Angelica nickar glatt på huvudet. Jazmyn tar tag i hennes arm för att dra bort henne. Dom båda börjar fnittra och skratta åt något. Jag skakar roat på huvudet.

Jag går och sätter mig jämte Jeremy och Justin kommer och sätter sig jämte mig.

”Hon är ju hur gullig som helst” Jag vänder mig mot honom innan jag nickar.

”Ja men ibland pratar hon lite för mycket” flinar jag.

”Som dig då Justin” Justin formar munnen som ett O och lotsas bli förvånad.

”Jag pratar inte alls för mycket”

”Vi säger väll så då” Flina Jeremy. Vi skrattar till innan vi vänder oss mot barnen. Angelica har satt sig på rutschkanan medan Jazmyn hjälper Jaxon upp för den lilla trappan för att han sedan ska sätta sig i Angelica´s knä. Jag må vara ung men att jag har fått Angelica är en av dom bästa sakerna jag fått i mitt liv. Bara om jag visste vem pappan var.