SAPP:

* Jag såg ingenting. Det var helt svart. Allt var svart, världen var svart. Jag förökte blinka försökte kommunicera med någon, det gick inte, det var omöjligt. Jag hörde bara dova röster, det kändes som om det var inne i min hjärna som  det pratandes, men det var det inte. De var någon utanför min bubbla som pratade. Någon utomstående.

- Ska hon vara här inne? Jag kände att någon börde upp mig, kände de syarka armarna mot mina knän och nacken. Jag kände tårarna rinna nerför mina kinder, vad var det som hände, vad var det som hänt? Någon lyfte upp mig och jag kände kalla luft pustar mot mina bara ben, jag hade fortfarande den blommiga klänningen på mig, och de vita ballerina skorna. Jag kunde höra killen som bärde mig skor mot en jordig mark. Det var antagligen fullt med kvistar, de bröts hela tiden. Hans bröstkorg var muskolös och hård. Jag låtsades att den var varm, för att klara av de.

- Fan, han svärde när man hörde hans skor glegga mot geggan.

Efter en stund kände jag något kallt omfamna mig igen, men detta kändes fuktigare, vi var inte ute längre. Vi var inne i en källare av något slag, en kall jordkällare kanske.

- Ska jag slänga in henne där? Jag drog ett hårdare tag om hans shorta och försökte hålla mig fast så länge jag kunde. Jag hörde gångjärn tjuta, de öppnade en dörr. Vad gjorde de? Jag började stor böla igen, försökte fortfarande hålla mig kvar i hans famn, tro det eller ej ville jag inte lämna den där kalla famnen, jag hatade honom. Men hälldre bli buren än va i en bur. HAn försökte släppa ner mig, men jag höll mig fast.

- Släpp då för helvete jävla bitch. Jag släppte han tvärt. Jag föll genast ner på hårt stengolv. Jag skrek till, det brände i svanskotan. JAg skrek igen, högre denna gången. Om man fick ont brukade de gå över, inte denna gången.

Männen gick skrattande där ifrån, jag släpade mig fram till närmsta hörn och drog av mig den stora säck jag hade på huvudet. Jag kollade img runt, det var för mörkt för att jag skulle kunna se något. Längst bort i rummet såg jag ett litet ljus, jag reste mig upp och sprang mot ljuset. Jag märkte gallret för sent och sprang rakt in i det. De panikslagna tårarna rann nerför kinderna. Då förstod jag det.

Jag hade blivit kidnappad. *

Jag fantiserade om Justins läppar när jag vaknade, paniklagen. Jag låtsades höra hans röst i mitt öra.

- Scch, bara en dröm, vakna älskling. Men jag hörde den inte, för han var inte här. Och han skulle inte komma tillbaka förens om 1 vecka.

JUSTIN:

-bild-

EFTER SAPPS SAMTAL:

- Justin!? Scooter tittade allvarligt på mig. JAg kollade förvånat upp mot honom.

- Va?

- Du är beroende av henne va? Han log ett snet retfullt leende. Men jag log bara tillbaka.

- Eeehmm. Jag kunde inte motargumentera.

- Det är du. Jag suckade och nickade.

- Ja. Jag är lite av beroende av henne.

- Gulligt. Han vände sig om och gick ut ur rummet med en vindpust.

- Han är bara avundsjuk, skrattade Kenny. Jag skrattade också och reste mig sedan upp.

Blixtrarna blände mig. Jag var tvungen att blinka några gånger innan jag kunde se igen. Jag skulle precis gå vidare när jag kände en hand på min axel.

- Nejmen hej! Jag kollade upp i de välbekanta bruna ögonen.

- Selena, jag försökte låta engagerad, men egentligen ville jag inte att hon skulle komma fram till mig, inte nu, inte såhär, inte just HÄR. Inte bland folk.

- Så kul att mötas här, fick hon fram sig. Jag nickade och försökte le, det såg nog mest ut som en meningslös grimasch. Hon kramade om mig, en sådan här "vi-är-bara-vänner-kram". Jag kramade henne tillbaka. Framför kamerorna. Leendet jag log när hon släppt mig var inte falskt, det var sant. Detta behövde jag inte låtsas.

- Ska vi? frågade hon och log ett av de leendena jag älskat mest. Hon pekade bort mot slutet av röda-mattan. Vi skulle alla samlas i en särskild sal. Vi hade bara några meter dit. Jag nickade och vi började gå mot slutet. Vi "poserade" för kamerorna samtidigt. Jag log bara. Men Selena gjorde papsen tjänster genom att lägga handen på höften och "posera" lite mer än jag. Jag log stort och kollade på henne.

När vi äntligen kommit in i samlingssalen satte vi oss långtbak bredvid varann. Hon var faktiskt den jag kände mest, det var ju inget fel att sita bredvid henne?

SAPP:

Jag hade redan joggat 1 mil, sprungit lite på motionsbandet och gjort ett helt övningspass situps och armhävningar. Jag visste inte vad jag skulle göra nu, jag satte mig svettig som jag var ner i soffan. Jag skulle precis resa mig upp och lämna rummet när pappa kom från sitt rum. Han hade semester och hade sovit ovanligt länge, jag sneglade mot klockan. Den var bara halv 1.

- Har du haft en riktigt vidrig mardröm? Han skrattade till lite, jag kollade allvarligt på honom och mumlade:

- Det också.

- Vad har du gjort då? Han kollade fortskande på mig, han hade nog inte hört vad jag mumlat.

- Joggat, tränat och ännu mer jogg, jag reste mig upp och gick ut i hallen.

- Jag ska jogga en liten runda, jag kommer tillbaka om tre kvart eller sådär.

- Bara för att du saknar honom behöver du inte joga ihjäl dig. Jag suckade och drog på mig skorna.

- Jag måste bara ha någonting att göra.

- Mys med mig, vi kan kolla på någon bra film? Jag gick ut och stängde dörren tyst. Jag hade inte lust att kolla på film, inte hemma och inte med pappa. Det påminde för mycket om mamma. Då flöt tragedin upp till ytan igen, mordet. Allt kom tillbaka. Jag började kuta mot den lilla sjön, det var min favoritrunda. Till sjön och tillbaka. Jag älskade just den rundan.

-

- Sapphire.

- Hej älskling, det var Justin. Mitt hjärta hoppade några extra steg.

- Hej! Vad gör du?

- Sitter på mitt hotellrum, har det fruktansvärt tråkigt, utan dig. Jag kom precis hem från galan.

- Saknar dig med. Hur var det där då?

- Jag träffade Selena.

- Roligt?

- Nja, sådär, saknade dig för mycket. Jag skrattade till.

- Jag saknar dig med, när kommer du hem?

- Om 6 dagar.

- Jag kommer dö.

- Det får du inte, han skrattade till. Vad har du gjort idag då?

- Joggat, joggat, joggat och tränat.

- Sapp, det är inte bra att du tränar så mycket.

- Jag vet, men jag har inget annat att göra.

- Umgås med Eddie och Bella.

- Du gillar inte Eddie.

- Jag behöver inte gilla dina kompisar, skrattade han.

- Bla bla.

- Skulle inte du på någon fest av något slag i dag?

- Jo, frågan är bara, vem fan kom på klassfester?

- Bra fråga. Det är bara något som man gör.

- Det är en riktigt dålig idé tycker jag.

- Du får ju umgås.

- Men jag får inte prata med dig, han skrattade till. Man hörde att han kliade sig i nacken.

- Träffade du någon rolig på galan då?

- Chris, Rihanna, Selena och Katy Perry bland annat. Han hade försökt att understryka Selena så lite som möjligt. Men jag hade hört det mest, som om han hade skrikit det i mitt öra.

- Jaså, du träffade Sel?

- Ja, det gjorde jag. Han lät halvt sur.

- Du gillar inte att prata om ex va? Skojjade jag.

- Sapp! han suckade tungt, men jag hörde att han log. Min tanke förtydligades när jag hörde han skratta till.  Jag hörde ett dovt knackande från telefonen.

- Vänta lite. Jag hörde dova röster från telefonen.

- Jag måste dra, men hörs vi ikväll?

- Ska jag ringa när jag varit iväg?

- Gör det, ses puss hejdå. Jag la på. Jag blickade mot klockan, den hade redan slagit 3.

-

- När kommer du tillbaka ikväll? Jag drog lite i klänningen. Den satt perfekt på min (jag erkännde det aldrig högt) slanka kropp.

- Jag vet inte, jag kanske aldrig kommer, skojjade jag.  Han log och drog in mig i en kram. Jag försökte slita mig loss från hans omfamning.

- Förstör inte mina lockar! utbrast jag och han skrattade. Han skakade om mig i håret och jag kollade surt på honom.

- Jag fixar näst intill aldrig upp mi.. Han avbröt mig.

- Förutom när Justin är här. Jag struntade i hans kommentar.

- Och när jag väl gör det förstör du det! Alltid.

- Du behöver inte fixa dig.

- Dream on honey, skojjage jag och blinkade med ena ögat innan jag drog åt mig min vårjacka, det kunde bli kyligt på kvällarna. Jag drog sedan på mig ballerina skorna och gick ut.

- Hejdå! Jag vände mig om och vinkade lite till pappa han vinkade tillbaka.

När jag gick där, mot stranden hade jag näst intill redan glömt drömmen, men det visade sig att jag aldrig skulle göra det. Just efter denna kvällen.

Jag fantiserade om Justins läppar när jag vaknade, paniklagen. Jag låtsades höra hans röst i mitt öra.

- Scch, bara en dröm, vakna älskling. Men jag hörde den inte, för han var inte här. Och han skulle inte komma tillbaka förens om 1 vecka.

- Justin!? Scooter tittade allvarligt på mig. JAg kollade förvånat upp mot honom.

- Va?

- Du är beroende av henne va? Han log ett snet retfullt leende. Men jag log bara tillbaka.

- Eeehmm. Jag kunde inte motargumentera.

- Det är du. Jag suckade och nickade.

- Ja. Jag är lite av beroende av henne.

- Gulligt. Han vände sig om och gick ut ur rummet med en vindpust.

- Han är bara avundsjuk, skrattade Kenny. Jag skrattade också och reste mig sedan upp.

Blixtrarna blände mig. Jag var tvungen att blinka några gånger innan jag kunde se igen. Jag skulle precis gå vidare när jag kände en hand på min axel.

- Nejmen hej! Jag kollade upp i de välbekanta bruna ögonen.

- Selena, jag försökte låta engagerad, men egentligen ville jag inte att hon skulle komma fram till mig, inte nu, inte såhär, inte just HÄR. Inte bland folk.

- Så kul att mötas här, fick hon fram sig. Jag nickade och försökte le, det såg nog mest ut som en meningslös grimasch. Hon kramade om mig, en sådan här "vi-är-bara-vänner-kram". Jag kramade henne tillbaka. Framför kamerorna. Leendet jag log när hon släppt mig var inte falskt, det var sant. Detta behövde jag inte låtsas.

- Ska vi? frågade hon och log ett av de leendena jag älskat mest. Hon pekade bort mot slutet av röda-mattan. Vi skulle alla samlas i en särskild sal. Vi hade bara några meter dit. Jag nickade och vi började gå mot slutet. Vi "poserade" för kamerorna samtidigt. Jag log bara. Men Selena gjorde papsen tjänster genom att lägga handen på höften och "posera" lite mer än jag. Jag log stort och kollade på henne.

När vi äntligen kommit in i samlingssalen satte vi oss långtbak bredvid varann. Hon var faktiskt den jag kände mest, det var ju inget fel att sita bredvid henne?

Jag hade redan joggat 1 mil, sprungit lite på motionsbandet och gjort ett helt övningspass situps och armhävningar. Jag visste inte vad jag skulle göra nu, jag satte mig svettig som jag var ner i soffan. Jag skulle precis resa mig upp och lämna rummet när pappa kom från sitt rum. Han hade semester och hade sovit ovanligt länge, jag sneglade mot klockan. Den var bara halv 1.

- Har du haft en riktigt vidrig mardröm? Han skrattade till lite, jag kollade allvarligt på honom och mumlade:

- Det också.

- Vad har du gjort då? Han kollade fortskande på mig, han hade nog inte hört vad jag mumlat.

- Joggat, tränat och ännu mer jogg, jag reste mig upp och gick ut i hallen.

- Jag ska jogga en liten runda, jag kommer tillbaka om tre kvart eller sådär.

- Bara för att du saknar honom behöver du inte joga ihjäl dig. Jag suckade och drog på mig skorna.

- Jag måste bara ha någonting att göra.

- Mys med mig, vi kan kolla på någon bra film? Jag gick ut och stängde dörren tyst. Jag hade inte lust att kolla på film, inte hemma och inte med pappa. Det påminde för mycket om mamma. Då flöt tragedin upp till ytan igen, mordet. Allt kom tillbaka. Jag började kuta mot den lilla sjön, det var min favoritrunda. Till sjön och tillbaka. Jag älskade just den rundan.

-

- Sapphire.

- Hej älskling, det var Justin. Mitt hjärta hoppade några extra steg.

- Hej! Vad gör du?

- Sitter på mitt hotellrum, har det fruktansvärt tråkigt, utan dig. Jag kom precis hem från galan.

- Saknar dig med. Hur var det där då?

- Jag träffade Selena.

- Roligt?

- Nja, sådär, saknade dig för mycket. Jag skrattade till.

- Jag saknar dig med, när kommer du hem?

- Om 6 dagar.

- Jag kommer dö.

- Det får du inte, han skrattade till. Vad har du gjort idag då?

- Joggat, joggat, joggat och tränat.

- Sapp, det är inte bra att du tränar så mycket.

- Jag vet, men jag har inget annat att göra.

- Umgås med Eddie och Bella.

- Du gillar inte Eddie.

- Jag behöver inte gilla dina kompisar, skrattade han.

- Bla bla.

- Skulle inte du på någon fest av något slag i dag?

- Jo, frågan är bara, vem fan kom på klassfester?

- Bra fråga. Det är bara något som man gör.

- Det är en riktigt dålig idé tycker jag.

- Du får ju umgås.

- Men jag får inte prata med dig, han skrattade till. Man hörde att han kliade sig i nacken.

- Träffade du någon rolig på galan då?

- Chris, Rihanna, Selena och Katy Perry bland annat. Han hade försökt att understryka Selena så lite som möjligt. Men jag hade hört det mest, som om han hade skrikit det i mitt öra.

- Jaså, du träffade Sel?

- Ja, det gjorde jag. Han lät halvt sur.

- Du gillar inte att prata om ex va? Skojjade jag.

- Sapp! han suckade tungt, men jag hörde att han log. Min tanke förtydligades när jag hörde han skratta till.  Jag hörde ett dovt knackande från telefonen.

- Vänta lite. Jag hörde dova röster från telefonen.

- Jag måste dra, men hörs vi ikväll?

- Ska jag ringa när jag varit iväg?

- Gör det, ses puss hejdå. Jag la på. Jag blickade mot klockan, den hade redan slagit 3.

-

- När kommer du tillbaka ikväll? Jag drog lite i klänningen. Den satt perfekt på min (jag erkännde det aldrig högt) slanka kropp.

- Jag vet inte, jag kanske aldrig kommer, skojjade jag.  Han log och drog in mig i en kram. Jag försökte slita mig loss från hans omfamning.

- Förstör inte mina lockar! utbrast jag och han skrattade. Han skakade om mig i håret och jag kollade surt på honom.

- Jag fixar näst intill aldrig upp mi.. Han avbröt mig.

- Förutom när Justin är här. Jag struntade i hans kommentar.

- Och när jag väl gör det förstör du det! Alltid.

- Du behöver inte fixa dig.

- Dream on honey, skojjage jag och blinkade med ena ögat innan jag drog åt mig min vårjacka, det kunde bli kyligt på kvällarna. Jag drog sedan på mig ballerina skorna och gick ut.

- Hejdå! Jag vände mig om och vinkade lite till pappa han vinkade tillbaka.

När jag gick där, mot stranden hade jag näst intill redan glömt drömmen, men det visade sig att jag aldrig skulle göra det. Just efter denna kvällen.

_________________________________________________________________________________________