Chapter 22.- Hi
”Gud vad jobbig du är idag.” utbrast han och skrattade till, irriterat. Jag flinade till och innan jag ens tänkt efter hade jag tryckt mina läppar mot tatueringen på hans bröst. Kronan.
Vi blev helt stilla. Stämningen blev tyst och pinsam, läpparna brände efter hans hud och jag rullade snabbt in de i munnen. La mitt huvud ner utan att röra vid honom, men vägrade släppa greppet om hans hals.
”Fö-Fö-Förlåt.” viskade jag och han skakade snabbt på huvudet. Släppte inte greppet om mig heller. Det kändes plötsligt mycket jobbigt att ligga vid hans sida, och samtidigt som jag ville släppa honom ville jag inte. Det var mysigt att ligga såhär nära honom.
”Det är lugnt.” viskade han och lutade hakan mot min hjässa. Jag drog in ett djupt andetag innan jag reste mig upp ur sängen, försvann från hans varma famn för några minuter, och sprang genom rummet för att sätta på den lugna musiken på låg volym som jag alltid låg och lyssnade på när jag skulle sova. Jag sprang snabbt till sängen igen och kröp ner bredvid honom med brösten tryckta mot hans bröstkorg. Jag lyssnade tyst till den lugna musiken, och innan den andra låten hade börjat spelas sov jag.
Justins perspektiv:
Jag var förvirrad. Vad ville hon? Vad ville jag? Vad ville alla andra? Vad var vårt öde? Det lät chessy att tänka så, öde, jag hade svårt att tro att mitt öde var något annat än att ruttna i något dike, möjligtvis gränd, och dö, alldeles ensam. Jag hade inte haft någon vidare tur tills nu, så varför skulle det vända? Jag drog ett djupt andetag, drog in doften av hennes silkeslena hår. Hon hade vridit på sig i sömnen och låg nu med ryggen mot min bröstkorg, istället för att ha brösten upptryckta mot mina. Det hade tagit minst en timme för mig att somna igår, det enda jag hade kunnat tänka på hur nära hennes alldeles lagom stora bröst var, tryckta mot min bröstkorg, alldeles under mitt ansikte. Också hur nära hennes rumpa min hand var, om jag bara skulle sträcka ut den lite skulle jag nudda hennes trosor. Hon skulle inte märka om jag la min hand på hennes ena skinka, jag försökte intala mig de hela tiden. Men jag gjorde det aldrig, och jag hade inte en aning om vad som hindrade mig. Jag var så mycket starkare än henne, hon skulle aldrig kunna slita sig från mitt grepp, inte för att jag skulle våldföra mig på henne, bara känna lite.
Det var så längesedan.
Jag kände mig äcklig när jag låg här, med hennes kropp mot min bröstkorg och snuskiga tankar. Jag hade lust att spy när allt jag ville var att kupa min hand om hennes bröst, men inte för att göra något mot henne, bara få känna lite på henne.
Det skulle vara mysigt.
Jag skakade diskret på mig, vadfan tänkte jag på? Jag drog ett djupt frustrerande andetag och kollade ner på hennes sovande ansikte. Hennes mun var en aning öppen och hennes inbjudande läppar putade en aning utåt, som om hon ville känna mina läppar mot hennes lika mycket som jag ville känna hennes mot mina. Jag sneglade ner på hennes läppar. Hon var så vacker. Vacker, ja, inte sexig, inte het, inget sexobjekt. Hon var vacker. Så vacker. Jag höjde högra handen och smekte bort lite hår som trillat ner i hennes ansikte, jag böjde mig ner, sneglade på hennes läppar, fortsatte smeka hennes kind, jag var så nära på att göra det – när alarmklockan ringde.
Jag var ute ur rummet innan hon ens hade vaknat.
Jennas perspektiv:
Vi vaknade i tid dagen därpå. Justin avlägsnade sig från sängen precis när jag slog upp ögonen, jag hann bara se lite av hans rygg när han sprang ut ur mitt sovrum. Jag drog ett djupt andetag och suckade, stängde av alarmet och tryckte ner huvudet hårt i kudden igen. Kände inte alls för att gå upp. Det blev snabbt kallt i sängen och jag drog ett djupt andetag, sneglade upp och mot dörren. Varför gick han? Jag var alldeles för trött för att ens försöka tänka på det, min hjärnkapacitet var alldeles för låg såhär tidigt på morgonen. Jag drog ett djupt andetag och slängde benen över sängkanten. Min sovtröja, som jag endast sov i vid speciella tillfällen, hängde inte långt nedanför min rumpa när jag reste mig upp. Jag drog ett djupt trött andetag, innan jag tände lamporna och började gå mot min WIC för att ta på mig något inför dagen. Jag öppnade dörren intill min stora garderob och började leta i lådorna efter något att ha på sig. Jag började med att hänga ut en långtröja, med ett tryck av en tiger, jag hängde ett tunt midjebälte över tröjan. Sedan letade jag upp ett par tights, genomskinliga med små svarta hjärtan. Jag bestämde mig snabbt för att leta upp mina svarta Jeffrey Campbell med träklack och ha till, skorna fanns i hallen. Jag tog snabbt fram ett par svarta spetstrosor och en matchande bh, drog av mig de få kläderna som befann sig på mig och drog på mig de nya kläderna istället. Jag gick ut till mitt rum igen och satte mig framför spegeln där mitt smink befann sig, jag sminkade mig ytterst lite och borstade håret noga innan jag rufsade till det lite för att få det lite livligare. Jag drog ett djupt andetag och log mot mig själv i spegeln innan jag reste mig upp och gick tillbaka till sängen, jag satte mig ner i den och drog upp min mobil för att kolla klockan när jag hörde fotsteg mot dörröppningen. Jag kollade upp från mobilskärmen och rakt in i Justins stora bruna ögon. De glänste i ljuset från lamporna jag tidigare tänt i mitt rum. Han lutade sig mot dörrkarmen och kollade rakt på mig utan att säga något.
”Hej?” sa jag frågande, han log, snabbt, och svarade:
”Hej.”
”Vad vill du göra efter jobbet?” frågade jag försiktigt, mest för att slippa den pinsamma tystnaden som skulle uppstå annars, han drog ett djupt andetag och kollade runt i rummet. Följde alla väggarna med blicken, fastnade med blicken i spegeln, där han antagligen kunde se sig själv, och gled sedan ner på golvet. Sedan mötte han ännu en gång min blick. Han drog ännu en djupt andetag, sneglade ner under mina ögon, och mötte sedan min blick samtidigt som han började prata.
”Jag vill testa en grej.” sa han tyst, kollade ner i marken snabbt innan han fortsatte, ”om allt blir fel, snälla, se mig precis på samma sätt som innan.. Det jag vill testa, okej? Låtsas som om jag inte gjorde något.” viskade han, han såg osäker ut. Drog ett skakigt andetag samtidigt som jag nickade.
”Okej.”
”Lova mig.”
”Jag lovar. Vad ska du göra?” Han drog ett djupt andetag och tog några långsamma steg mot mig. Jag satt en bit inpå sängen, fortfarande med mobilen i handen. Jag drog ett djupt andetag och kollade upp på honom, hans ögon mötte mina, och sneglade sedan ner på något under mitt ansikte. Kollade han in mina bröst? Eller så kollade han på mina läppar...
Han satte sig framför mig i sängen, med ryggen mot dörren och ansiktet mot mig. En bubblande känsla spred sig i magen när han kom så nära, som den alltid gjorde när han kom nära mig. Han kollade djupt in i mina ögon, sedan läppar, sedan ögon igen.
”Hata mig inte.” bad han tyst. Jag skakade knappt synbart på huvudet, men han såg.
Han böjde sig försiktigt fram mot mig, hans blick flackade mellan mina ögon och mina läppar, jag drog ett skakigt andetag när jag förstod vad han skulle göra. Hans ögon lugnade mitt rusande hjärta en aning och jag ryckte knappt till när han placerade sin vänsterhand om min nacke, under håret. Han lutade sig bara närmre och närmre mig, när det endast var några centimeter kvar mellan våra läppar placerade jag min tumme och pekfinger under hans haka, för att dra honom mot mig den sista biten.
Hans perfektformade läppar kändes ännu bättre pressade mot mina än jag hade trott innan. De var som om våra läppar var gjorda för varandra, som två unika pusselbitar. Jag kände hur jag föll bakåt i sängen och hörde en duns när mobilen föll ner på golvet. Men vi brydde oss inte, jag särade på mina ben så att han skulle kunna placera sig mellan de, vilket han också gjorde, tryckte dock ingen tyngd på mig. Han masserade mina läppar mjukt och jag pausade i några sekunder för att ta ett djupt andetag, innan jag ännu en gång kysste honom försiktigt. Hans läppar var ivriga – men försiktiga – något jag uppskattade då jag var ny med detta, visst hade jag kysst killar förr, men det var länge sedan. Mycket länge sedan.
Jag släppte hans haka med min tumme och pekfinger, för att dra båda händerna över hans käkben och mot hans nacke, började snabbt fingra på det korta håret i hans nacke. Jag kände hur han rös till under mina fingrar. Hans händer fingrade lika så i min nacke, smekte min kind, gled in i mitt hår, drog lite i det; som för att känna om det verkligen var på riktigt. Jag lutade huvudet åt sidan och drog ner hans huvud ännu längre mot mig, om det ens var möjligt, samtidigt som jag kysste hans mjuka läppar.
Jag väntade enda in i det sista med en andningspaus, och när våra läppar tillslut slets från varandra andades vi båda som om vi sprungit maraton. Jag öppnade snabbt mina ögon och kollade djupt in i hans vackra bruna ögon, så levande, så vackra. Jag kunde inte hjälpa mig själv när jag smekte hans kind lutade mig fram mot honom, för att placera ännu en kyss på hans mjuka sockersöta läppar. Folk som pratade om fjärilar i magen var ute och cyklade, jag hade inte en aning om vad för djur som klampade runt i min mage just i detta ögonblick.
”Vad gör du?” viskade jag, avbröts av mina snabba andetag. Ett stort leende spreds på hans läppar-
”Vad ser det ut som om jag gör?” viskade han tillbaka, sneglade ner på mina – antagligen – svullna läppar. Jag svarade inte.
Jag andades tungt, kände hans högra arm runt min rygg, antagligen för att inte belasta mig med all sin tyngd. Ett leende spred sig på mina läppar, ett riktigt från öra-till-öra-leende. Hans andedräkt luktade gott av mint och jag stelnade snabbt till under honom.
”Åh, herregud.” viskade jag samtidigt som jag la handen över munnen. Skyddade honom från min förskräckliga andedräkt.
”Vadå?” viskade han undrande, fortfarande med ett leende på sina läppar. Varför spydde han inte?
”Jag har världens sämsta morgonandedräkt.” sa jag och försökte öppna munnen så lite som möjligt, rädd för att odören kunde ta sig igenom min hand. Han rynkade pannan och skakade på huvudet.
”Nej det har du inte, sluta prata strunt.” svarade han och sneglade ner på handen som jag höll framför munnen, för att gömma läpparna och skydda honom från den hemska odören. Som tyvärr kom från min mun. Jag försökte andas så lite som möjligt, fortfarande för att kyssa honom.
”Varför gjorde du så?” viskade jag, chockad, kollade djupt in i hans ögon, som för att leta efter svaret där. Han låg fortfarande över mig, höjde ena ögonbrynet och kollade förvirrat ner på mig.
”För att jag viljat göra det en längre tid.” Jag höjde ögonbrynen och sneglade ner på hans läppar.
”Aha.” viskade jag, tafatt. Visste inte vad jag skulle svara. Jag hade viljat kyssa honom ett tag med, i smyg, förutom igår när den känslan hade tagit kontrollen och jag hade placerat mina läppar på hans krontatuering.
Men det var ett undantag.
”Du ville inte det va?” viskade han, tyst, som om han skulle göra sönder något om han pratade högre. Jag kollade upp på honom, leendet hade blivit utbytt mot en sårad, ledsen min. Jag drog handen som jag inte höll för munnen till hans kind och smekte den mjukt, samtidigt som jag nickade.
”Jo.” viskade jag tillbaka, hans ledsna uttryck byttes ut mot ett lättat. Sedan ett leende. Han drog fram handen han tidigare haft bakom min nacke till min kind och smekte den mjukt, innan han kysste min panna. Jag blev genast ännu en gång röd om kinderna, visste inte vad jag skulle göra. Han stannade läpparna där, tog ett djupt andetag och viskade:
”Jag skulle vilja ta med dig på en dejt. Jag har tänkt på det ett tag, inte länge, men någon dag, du vet…. Börja någonstans..” viskade han, jag fattade vad han menade med att vi skulle ”börja-någonstans”, han menade med ett förhållande – med kärlek. Jag började tok-le, men han såg det inte, eftersom att jag fortfarande hade handen över munnen.
”Jag skulle älskat att gå på dejt med dig. Vart ska vi?” Han flinade lurigt, och höjde ögonbrynen.
”Som om jag skulle berätta det för dig.” skrattade han, och reste sig sedan upp från sängen. Lämnade mig helt ensam kvar på lakanen, jag kände mig kall och övergiven. Men vågade inte säga något om det, så jag fixade till min klädsel med ena handen och Justin studerade mig en sista gång innan han stack, antagligen till sitt rum eller köket för att duka fram frukost. Hans bruna hår var rufsigt och hans bruna ögon vilade djupt in i mina, som om de kunde se rakt igenom mig. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra, hur skulle man reagera när någon kysste en för första gången?
Och dessutom bodde han i min lägenhet, han bodde hos mig. Hur skulle man reagera då? Jag hade inget emot att han bodde här, tvärtom, jag tyckte om att ha honom här.
Men hur skulle det bli nu? Han hade faktiskt visat att han tyckte om mig, som mer än en vän. För man kysste väll inte sina vänner? Nej, det gjorde man inte. Och i sådana fall på kinden; jag kysste Charlie på kinden ibland. När jag var på riktigt bra humör, eller om hon hade gjort något helt underbart.
Tanken upprepades i mitt huvud - Han hade visat att han tyckte om mig, som mer än en vän – jag blev sprallig av den. Ställde mig framför spegeln och fixade till mitt hår ännu en gång, det hade rufsat till sig och jag borstade till det med borsten som låg på bordet. Jag la fram det, så att det låg till precis under brösten, en aning vågigt. Jag drog ett djupt andetag och kollade djupt in i mina ögon. Drog några djupa andetag samtidigt som jag kände den rusande känslan av nervositet i bröstet. Hur skulle jag bete mig runt honom nu? Jag drog in ännu ett djupt andetag.
Det ordnar sig, det gör det alltid.
Jag vände mig om och gick ut från mitt sovrum, mot köket, där han stod med ryggen mot mig, håret fortfarande rufsigt på huvudet och de mörkblå jeansen lågt på höfterna. Den vita t-shirten hängandes perfekt på den muskulösa överkroppen.
Det måste vara ett skämt, att den här attraktiva killen, som antagligen skulle kunna få vem som helst, kysste mig.
Men jag studerade honom när han vände sig om och log mot mig. Blicken lugn och stadig.
”Kom och sätt dig, jag har fixat frukost.” Han log och gjorde en gest mot det knökfulla bordet i köket och log, stort.
Det kanske inte var ett skämt, trots allt.
Vad tyckte ni om detta? Jag SUGER verkligen på att förmedla känslor mellan personer..... Alla blir så kalla när jag skriver... gah.
(ni fattar föresten inte hur länge jag har planerat att ha med den gifen o.o)
DEEEERAS FÖRSTA KYSS OOOOOOMMMMGGGGG VAD SÄGER NI OM DETTA!?!?!?!?!?
KOMMENTERA SOM SMÅ GALNINGAR!
OMG!!!!! Dom gjorde det, Dom kysstes!!! :D gash.. Jag log hela tiden när jag läste detta kapitel!! xD haha.. Du är verkligen jätte duktig på att skriva och det borde du veta!!!! Mycket med kramar och hoppades du mår bättre nu!!
Omg du är så grym på att skriva dina kapitel! och du suger verkligen inte på att förmedla känslor mellan personer! :D whiii, asså I love it!,deras först kyss.. har längtat så mycket och det var verkligen värt väntan :).. längtar till nästa kapitel.
OMFG THE KISS. OMG HYPERVENTILERAR HÄR, SÅ PERFEKT. UNDERBART, FANTASTISK, BEGÅVADE DU ÄR. Jag är kär i din novell bokstavligen.
Haha jag tänkte själv på att du förmodligen hade velat ha med den gifsen ett bra tag nu XP passade in så perfekt
Helt perfekt kapitel! Och du suger INTE på att skriva om känslor mellan två personer! Säg inte så! Du är skit duktig! Jag älskade det! Längtar jättemycket till nästa kapitel!!! Jag älskar verkligen ditt sätt att skriva. Och varje gång jag har läst ett kapitel längtar jag jättemycket till nästa :D jag läser rätt så många noveller och din är ABSOLUT en av dom bästa!!! I LOVE IT! :D
Och P.S. det betyder mycket att du lyckades lägga ut ett kapitel ändå rätt så snabbt med tanke på vad som har hänt i ditt liv nu precis :( inte många som hade fixat att skriva ett kapitel när man känner sorg över att någon nära en har dött :( så det betyder jätte mycket <33
Du beskriver ju jätte bra känslorna! :3 och tycker du har lyckats jätte bra med kapitlet! :)
okeeej, jag tror att jag kommer dö när som helst. kapitlet var ju hur underbart som helst och jag är så sjukt glad över att de ska på dejt och allt gash <3
Gaaaah, vad braaaaaa!!!! Hoppas det blir fler kyssar, hehe *peddo-smile*
Azum! Fyfan vad grymt! Meeeeer <3
as bra omg ahhh :D
Omg va söööta
Skitbra! Mer!
Hjälp vad bra du är. Och känslor kan du förmedla, väldigt bra. Jag älskar den här novellen, så himla unik och speciell. Inte alls som någon annan, och allt är så perfekt! Grym är du!
Aaaaaaaaah, blir helt galen nu, dem passar så bra tillsammans!
Gaah, BÄST!
Du är så jävla duktigt på att skriva ! Och känslor gjorde du riktigt bra :DD
De är faktiskt okej att svära just nu(;
Kram <3
omajgad
åhhhh ÄNTLIGEN!!
sjukt bra!
Du är bäst på att skriva!
det var så bra, så gulligt ! :)
Jag. Svimmar. Så. Bra. Jag. Älskar. Detta. Kapitel. Med. Hela. Mitt. Hjärta. Punkt.
jag. avlider. omg.
this is perfect
Vill du ha länkbyte? :)
Super bra : )
När kommer nästa kapitel?