Previously 

Vad höll jag ens på med?

Jag drog upp dragkedjan till den tog slut, släppte händerna så att de föll nerför mina sidor. Det var som om vi var i en liten egen bubbla, nära varandra. För nära. Mer-än-vänner-nära, konstaterade jag snabbt, men hindrade ändå mig själv från att ta ett steg bak. Jag ville inte, jag ville vara kvar så nära henne. Hon släppte håret som hon hade dragit åt sidan, de spred sig över hennes rygg och jag kunde känna de mot mitt linnes tyg.

Plötsligt öppnades en provrumsdörr lite längre bort och bubblan sprack. Lugnet inom mig var borta och jag backade snabbt för att vända mig om och gå ut från hytten, höll på att ramla över stolen som jag suttit på i min panik ut.

Jenna drog skynket över öppningen igen och hon försvann från min syn. Jag drog några djupa andetag och kände mig tvungen att säga något.

”Vill du att jag stannar kvar, eller är det okej om jag går ut och fortsätter kolla?” ropade jag tyst.

”Det är okej om du går!” ropade hon lågt tillbaks och jag nickade, mest för mig själv, innan jag reste mig upp, tog upp alla kläder från golvet och vände mig sedan om för att promenera ut från provrummen.

Fortfarande en aning chockad över vad som hänt.

Jennas perspektiv:

Bland kläderna jag köpt till Justin fanns ett par svarta, enkla badbyxor, som jag mer eller mindre tvingat på honom. Han hade sagt att han inte behövde några badbyxor, men jag hade insisterat att köpa de till honom. Det skulle snart bli minst 30 grader i Los Angeles, då var det skönt att svalka sig i havet.

”Jag tycker vi kan åka och bada.” sa jag och kollade upp på Justin där han satt bredvid mig i soffan, han hade blicken på teveskärmen och hans focus var någon helt annan stans. I en annan värld. På en annan planet.

I alla fall nästan.

Han ryckte till och kollade förvånat upp på mig, ”Va?”

Jag flinade, ”Jag tycker vi kan åka och bada.” sa jag och gjorde några fåniga simtag med armarna för att visa vad jag menade. Han skrattade till och nickade.

”Okej, det kan vi väll.” sa han och jag log stort samtidigt som jag reste mig upp. Jag sträckte mig efter min telefon som låg på bordet och tryckte på den enda knappen som var placerad på iPhonens skärm. Skärmen lystes upp och min blick fastnade snabbt på klockan. Den var halv 3. Vi skulle lätt hinna ligga och slappa en stund på stranden. Jag vände blicken mot Justin igen, ett leende var placerat på hans läppar. Såren i hans ansikte såg faktiskt fina ut, även fast det inte alls var länge sedan han fick de små såren. Faktiskt inte ett dygn sedan. Jag kanske inte var så dålig på att rengöra sår som jag trodde?

Jag kunde inte låta bli att tänka på hur bra det känts att ha hans kropp nära min. Hur bra det hade känts att känna hans mjuka fingertopp mot min bara rygg. Hans andetag på hjässan. Hans hand som stöd när han skulle dra upp dragkedjan långt nere på ryggen. Hans kropp nära min, hur han först hade tagit ett långt steg mot min kropp, hamnat alldeles för nära, jag hade som hastigast känt hans skrev mot in rumpa. Nära, alldeles för nära. Alldeles för nära för att vara vän-nära. Inte ens bästa-vän-nära. Alldeles för nära.

Det värsta var att det hade känts bra, att ha honom så nära.

Min blick hade glidit iväg, från hans ögon till hans ljusrosa en aning hjärtformade läppar. Jag reagerade inte ens när de rörde sig, inte heller när ett stort flin placerades och hans vita leende blev synligt.

”Jenna?” Jag ryckte till och mötte hans blick igen, ett stort leende var placerat på hans läppar och jag rynkade pannan.

”Ja-a?” frågade jag och märkte inte förens jag satte mig på ett annat sätt i soffan att jag ännu en gång suttit mig ner.

”Ska vi byta om..?” frågade han och jag rynkade ännu en gång på pannan, förstod först inte var han menade. Sedan slog det mig, bada!

”Ja-a”, svarade jag och nickade sedan djupt, ”Ja-a.” sa jag igen. Justin rynkade på pannan och skrattade tyst mot mig. Jag reste mig snabbt, detsamma gjorde Justin, vi gick snabbt ut från vardagsrummet, och försvann både två till vartdera rum. 

~

Jag gick raskt in i min WIC och letade efter en passande bikini, efter lite letande hittade jag både en topp och byxor av samma sort. En enkel bikini, men jag tyckte den var vacker i sin enkelhet och tyckte väldigt mycket om den även fast den var så enkel. Man knöt upp bikinitoppen i nacken och ett spänne satt bak i ryggen. Jag drog av mig mina kläder och drog sedan snabbt på bikinin och kollade mig i helkroppsspegeln som var placerad inne i WIC-en. Kollade så att allt såg rätt ut och fortsatte sedan leta efter något att ha över, en strandklänning eller något annat lätt. Mina shorts och det vita linnet jag haft på mig tidigare la jag på en stol inne i WIC-en för att återanvända det någon annan dag. Jag hittade tillslut en strandklänning med smala axelband och ett snöre i midjan. Jag drog snabbt på den och knöt snöret stadigt i midjan. Studerade mig själv i kroppspegeln, flätade håret i en sned fläta och packade sedan ner andra saker som handduk, solkräm och solglasögon i en liten vit strandväska. Jag tog ut ett par flipp flopps från garderoben och drog snabbt på de på fötterna. Studerade mig en sista gång i helkroppsspegeln innan jag gick ut från min WIC. Justin stod utanför dörren till mitt sovrum och väntade på mig. Han hade på sig ett tight vitt linne och de svarta badbyxorna jag köpt åt honom.

”Jag sa ju att de skulle komma till användning!” sa jag och syftade på bakbyxorna. Han skrattade till, men valde att inte svara på min påpekning.

~

Stranden var full med folk, folket låg nästan på varandra på sandstranden. Barnfamiljen, tonåringar, åldringar och raggare hade alla samlats på stranden denna heta dag. Det var säkert minst 30 grader ute, och stekande sol. Jag hade fått färg på axlarna bara på vägen hit, kändes de som. Det hade tagit en stund att parkera bilen, det fanns knappt någonstans att parkera längst den långa vägen bara en bit från stranden. Tillslut hade vi i alla fall väntat ut en bil som precis skulle åka och tagit den bilens plats. Justin hade tagit min strandväska och gick just nu runt med den på axeln när vi nu gick runt för att försöka hitta en plats att slå sig ner på. Jag ångrade att jag inte lagt mobilen i bilen, den skulle bli stulen här bland allt folk. Efter en stunds gående omkring på stranden, rätt nära, för att inte gå på allt folk, hittade vi en bit där ingen hade satt sig. Jag stannade upp, vilket Justin inte var beredd på, han gick rakt in i min kropp och ögonblicket från tidigare var tillbaka. Hans kropp tryckt mot min, nära, hans andetag mot min hjässa, nära. Jag kunde inte förmå mig att ta ett steg fram, helt ärligt ville jag hellre ta ett steg bak. Känna hans kropp ännu närmre min.

Jag tog ett steg fram, snabbt, drog ett djupt andetag och försökte få tillbaka livsuppfattningen. Försökte få tillbaka andningen.

”Jag tänkte att vi kanske….”, jag tog en kort paus, drog ett djupt andetag och pratade sedan igen, ”kunde slå oss ner här, eller vad tycker du?”

”Det ser bra ut.” sa han, det lät inte alls frampressat, inte alls frampressat, inte som mitt. Inte alls som mitt.

Han kanske inte ens kände det, när min kropp var pressad mot hans?

KORT. JAG VET. Men det fick bli så denna gång, detta är också bara part 1! Part två kommer när jag kommer hem och kommer sitta ihop - eller vad man nu ska säga - med detta! Yes. 

Iaf! Hoppas ni hare trevligt i SVERIGE :D Själv kommer man då till Italien idag! 

KOMMENTERA EN MASSA! GÖR MIG GLAD NÄR JAG KOMMER HEM 8D